fredag 31 juli 2009

Första lägerdagen och sambon Zelma

Så var vi äntligen framme på Albackens Jakt och Fiskekamp där vi skulle vara på läger i fyra dagar. Det var helt fantastiskt att se så många andra som var av samma ras som jag, idel vackra hundar med andra ord. Och ni ska bara veta hur många sköna vackra flickor jag träffade!
En mycket charmig trefärgad tjej blev min sambo. Oj, oj, oj vad jag blev glad när jag fick träffa henne. Hon heter Zelma (Folias zkogstjärna)och kommer från Folias kennel. Här spänner jag upp mig och visar mig stor och pampig för Zelma.


Här gosar Zelma och jag. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig att det ska vara mannen i huset som bestämmer för Zelma var en tuff tjej som hoppade upp och lade sig på ryggen på mig ett par gånger för att jag skulle veta min plats. Men jag antar att det är så det är, vad vi killar än tror så är det damen där hemma som bestämmer.


Redan första dagen skulle vi ha lektioner och jag fick träffa min träningsgrupp. Vi började alla med att samlas i en fin Grillkåta där mattarna till sin stora lycka fick äta tacobuffé. Det var över 50 personer som var här på lägret, det kändes alldeles lagom tyckte mattarna för det gick bra att mingla runt och prata med de flesta och lära känna folk. Det var sex olika träningsgrupper. Zelma skulle vara med i en av Spårgrupperna och jag skulle vara med i Prova På. Klockan två samlades vi i min träningsgrupp för att starta med momentet Uppletande. Vi var nio personer med hundar i min grupp och så Kakan som var medföljande till mig och matte. Kakan och matte turades om att göra olika moment med mig så jag hade liksom två mattar jag. De flesta hade varsin hund men några hade flera hundar med sig. Ulrika och Inge från Rowan Heights hade med sig Zeke och Zaga. Maj hade snygga Tova som också kom från Rowan Heights. Tova var 15 månader så hon var bara lite äldre än mig. Jag var den YNGSTA deltagande hunden på hela lägret med mina 13 ½ månader. Anette och Peder hade tre hundar med sig, Dag hade min underbara mamma Sol, Lars hade Akela som med sina åtta år var äldst i vår grupp, Jeanette från Dustless hade mamma Molly och hennes söner Jerry och Bläs med sig.
Här ser ni min grupp som står och väntar på att vi ska börja med Uppletandet.


När de andra hundarna letade fick jag och mamma Sol sitta uppbundna och vänta på vår tur. Tänk vilken lycka att jag hamnade i samma grupp som min älskade MAMMA! Flera långa dagar med mamma i närheten, jag njöt.


Här är jag ute och jobbar med mitt Uppletande. Jag fick försöka flera gånger. Var ganska splittrad och inte så intresserad av saken när jag väl hittade den. Det var mycket mer intressant att nosa efter de andra hundarnas spår och dofter. Jag bor ju alldeles ensam ute på landet så jag träffar inte andra hundar så ofta, speciellt inte såna av den här fantastiska rasen. Denna dags lite taffliga start från min sida satte verkligen inte standarden för veckan för min del för jag ryckte upp mig rejält och glänste faktiskt rejält i spår, sök och budföring minsann!


Här är en film när jag är ute på Uppletande. Vi hade en vallad ruta som var femtio gånger femtio. Ni kan se att jag tvärvänder när rutans doft tar slut.

video
Dagen fortsatte efter några timmars Uppletande med middag i restaurangen för mattarna och därefter en föreläsning av Lena Unger om vad Sök handlar om och hur vi skulle jobba med det dagen efter. Senare blev det grillafton vid Grillkåtan. Jag och mattarna var jättenöjda såhär långt och hade stora förväntningar på resten av dagarna.

torsdag 30 juli 2009

Välkända trakter

Mattarna och jag begav oss på en lång biltur upp till mina gamla födelsetrakter, nämligen till Sundsvall, för att gå på läger. Egentligen skulle vi ända upp till Albacken, men vi bestämde oss för att övernatta i Sundsvall natten innan lägret skulle börja. Det gick bra att åka så långt tycker jag, har alltid gillat att åka bil även om jag mest ligger och sover.Vi bodde på ett jättefint vandrarhem där jag fick sova tillsammans med mattarna. Precis så gillar jag att ha det, hela flocken i samma rum. Vi tog en liten promenad runt i omgivningarna vid vandrarhemmet och kom till en vacker utsiktsplats. Där kände jag mig hemma, det var som att lite som att komma hem till uppfödarmatte. Hon har också en ordentlig utsikt från sitt hus.


På promenaden träffade vi på den välbekante Skvadern också. Den var inte rädd för mig för jag förklarade att jag var ingen jakthund så den kunde lugnt sitta kvar.

En liten sväng på stan blev det också. Många beundrande blickar och klappar fick jag av lokalbefolkningen. Förvånansvärt många visste vad jag hette för det ropades ”Lassie” både till höger och vänster. Ja, det blir väl så att ryktet sprider sig när snygga jag är i stan. Kände mig riktigt stolt och snygg när jag gick där. Bestämde mig för att den drake som skulle matcha mig bäst var den i guld med förstaprismedaljen på.

måndag 20 juli 2009

Har du inget blixtlås?

Trots värmebölja envisades matte med att vilja gå på stan. Jag vägrade och stämde i stället träff med Kakan nere vid Svandammen för en tur i Stadsträdgården. Man ska försöka hålla sig nära vatten såna här dagar.
Här lämnar matte av mig vid Svandammen nedanför rosa slottet. Dåligt med svanar annars, bara en ensam stackare och ett gäng änder och fiskmåsar.


Det var alldeles för varmt för att jag skulle orka jaga fåglarna. De fick trippa förbi bäst de ville. Man får välja sina strider.


Fick ställa upp på fotografering vid blomsterprakten. Annars gick vi mest runt i Stadsträdgården och spanade på stadshundarna.


Längs Fyrisån har de byggt en brygga så vi kunde gå där ganska långt, det fläktade skönt från vattnet där. En dam kom fram och frågade om jag inte hade något blixtlås på den där varma pälsen! Ja, det hade ju varit en ypperlig idé om det hade funkat sa jag.

tisdag 7 juli 2009

The winner takes it all, the loser standing small…

Tävlingen hos Agria är nu avgjord. Jag vann inte men jag kom ändå på en i mitt tycke mycket hedervärd tredjeplats. Har bearbetat förlusten och känner mig inte längre som någon liten loser. Tänk på att det var 699 hundar som var med och tävlade. Jag vet ju att jag är väldigt snygg och charmig men kände mig ändå osäker på om jag skulle nå ut genom skärmarna med bara en bebisbild på mig själv. Det tycktes ha lyckats bra trots allt. Jag vill tacka er alla för att ni tog er tid och röstade på mig. Brons är inte så illa det heller!

Sveriges snyggaste pappa

Samma dag som jag var i Sandviken gick Collie-SM av stapeln i Piteå. Där visade min pappa Jaeger, Danfrebek Dazed With Lust, framtassarna och blev Best in Show. Grattis snygga fantastiska pappa!

Vänstervarv i Sandviken

Nu har jag varit och vänstervarvat igen. Den här gången åkte mattarna och jag till Sandvikens BK och tävlade för domare Sonny Ström. Han var precis som alla andra domare, klämde och tafsade både här och där… Blev bortskämd på förra utställningen när jag fick rosa rosett, Ck, så jag blev lite besviken att den var lila, HP, den här gången.


Allra snyggast i Sandviken var tjejen Drams of Woodland Love Story som blev BIR och näst snyggast var killen Steadwyn Brazilian Blue som blev BIM men antagligen blev gladast för att han fick sitt sista Cert och därmed också sitt Championat.


På hemvägen fick jag syn på en stor alldeles rosa hundaffär som jag krävde att vi stannade vid för jag behövde en dos rosa såhär på utställningsdagen. När vi ändå hade stannat gick vi in på en stor galleria och gjorde lite lördagsshopping. Det var många som uppmärksammade snygga mig där inne.


När vi kom till Uppsala var vi trötta och behövde en sockerkick. Mattarna köpte en kartong med tre glassar, precis lagom till oss tre. Mattarna åt av chokladen sen fick jag min glass.

Sommaraktiviteter

Åh herregud vad varmt det har varit de senaste veckorna. Har haft allvarliga funderingar på att ta fram rakapparaten, den här pälsen känns rätt otymplig i sånt här väder. Mattarna har inte tillåtit det utan bara envisats med att borsta och borsta och ibland lägga blöta handdukar på mig. Ett annat bra sätt att svalka sig upptäckte jag var att umgås med iskalla frysklampar.


Att sitta på bryggan är inte så dumt det heller, det fläktar skönt där.


Man orkar inte mycket i värmen inte, men min dagliga skogspromenad försöker jag ta mig igenom den är liksom heligt för mig den rutinen. Jag menar, man måste ju sköta magen…


En och annan pinne brukar få slinka med hem så jag har nåt att pyssla med hemmavid när andan faller på. Har en nästan ohälsosam passion för pinnar.


På min tomt har jag en del besökare, inte många hundar men däremot en hel del andra varelser. Grodor och paddor dyker upp med jämna mellanrum. De är inte speciellt roliga faktiskt. Jag brukar nosa på dem när de hoppar men då stannar de oftast, supertrista. Annars har vi de gamla vanliga huggormarna som slingrar omkring i massor i kvarteret och för att inte tala om fästingarna. Det rasar av mig stora fästingar varje dag hur mycket mattarna än känner igenom mig. Nu har jag tagit av mig fästinghalsbandet för det hjälpte inte ett smack. I stället har jag fått på mig fyra ampuller av fästingmedlet Exspot, hoppas det hjälper nu då.