måndag 28 juli 2008

Nyinflyttad

Hej på er, nu har jag flyttat in i mitt nya hem och hittat hit till min blogg. I fredags fyllde jag 8 veckor och passade på och ta flyttlasset och slå mig ner i Burvik hos min nya matte Kerstin. Det var min uppfödare som körde ner mig hela långa vägen men det gick bra för jag är ju van att åka långt jag. I tisdags och onsdags åkte jag ju ända upp till Öjebyn där nån lyste i mina ögon och klämde både här och där för att kolla att allt var som det skulle. Det var det såklart, jag är ju en riktigt snygg kille, perfekta ögon har jag också, utan anmärkning (UA) alltså, det har syrran också.

Här ser ni mig och min nya kompis Pongo (Kakan har visst en svag punkt för dalmatiner) på min extraplats i vardagsrummet. När jag kommer i närheten av ett bredband ska jag lägga ut en film där ni får se hur jag sätter Pongo på plats. Han var lite mopsig eftersom det ju var han som hade flyttat dit först, men nu tror jag att han har förstått var skåpet ska stå.



Pongo och jag har väldigt roligt tillsammans nu när han vet vem som bestämmer.



När man kommer till ett nytt ställe är det mycket jobb med att undersöka allting och framförallt att revirmarkera. A och O i undersökning av nya områden är att smaka på allt du kommer åt.
Här talar jag om för blommorna att dom borde veta bättre och ta och flytta tillbaka in i rabatten inte ta sig friheter såhär och sprida ut sig på grusgången där jag ska traska förbi.



En härlig plats är det här stora grönsakslandet med mjuk lättgrävd jord och lagom böjliga hallonbuskar som jag han monterat ner en del grenar från.



Första promenaden med både halsband och koppel gick över förväntan tyckte mattarna. Men herregud hur svårt kan det vara, jag är ju en smarting så det här greppade jag på en gång. Gå dit du vill så följer människan i andra änden med – ”plättlätt” som uppfödarmatte skulle sagt. Promenader kan rekommenderas, det vidgar vyerna.



Som sagt, smaka på allt är det som gäller. Här har jag fått ett gammalt pennskrin i metall. Om man biter och undersöker ordentligt så kan det hända att i vissa saker så döljer det sig godbitar.



Här är min favorit som är sådär lagom seg att bita i. Tydligen rester av en gammal jeanskjol. Mattarna är lite förvånade över att jag gillar den så mycket och totalt ratar alla inköpta tuggben, kampsnören osv.
Allt undersökande är tröttande och då är det skönt att ta en paus ihop med Pongo, han är så otroligt mjuk att vila på.

0 kommentarer: