Mitt MH (Mentalbeskrivning Hund)

Nu har jag varit på Olandstraktens Brukshundklubb och gått igenom mitt MH. Det var en alldeles unik upplevelse kan man väl säga. Det är 10 moment med olika delmoment som jag ska genomföra. Samtidigt står det en publik och tittar och en beskrivare skriver ner och sätter kryss (33 totalt) i rutor som anger min intensitet när jag går igenom de olika momenten.

På min webbplats hittar ni ett diagram med mina resultat och alla de 155 rutorna och vad varje ruta betyder. Där har jag också markerat med rosa vilka rutor mina kryss hamnade i.

Mattarna hade bestämt att Kakan skulle gå beskrivningen med mig. Matte Kerstin stannade vid klubbhuset för att jag inte skulle bli distraherad av henne i publiken. Däremot var Kakans kompis R-M (ESSingarnas matte) med i publiken och filmade åt oss, så henne hälsade jag lite extra på i första momentet. Eftersom Kakan hade världens minsta minneskort i kameran så blev det vissa utvalda moment som filmades.

Beskrivare var Thomas Lindgren och Testledare var Mikaela Patel.

Jag gillade Testledaren så det gick bra att hälsa på henne. Sedan skulle hon och Kakan och jag leka och det gick också bra men jag var lite distraherad av allt nytt och spännande och hela intressanta publiken som bara stod stilla där bredvid. Ville inte hämta föremålet och inte ha dragkamp med Testledaren. Jag har inte haft föremål i munnen som andra hundar har slemmat på och inte lekt med någon annan än mattarna och jag tänkte inte börja nu heller. Men med mattarna älskar jag att hämta saker och kampa. Min favorit som ni väl vet vid det här laget är att hämta pinnar och sedan tvinga mattarna att kampa med dem. Repknutor och dummiesar går förresten bra de med.

Men hur som helst, åter till mitt MH. Nästa moment var Förföljande. Där drog jag iväg efter trasan som låg alldeles stilla när jag kom fram. Sa till den att sätta igång och leka med ett enda uppfodrande skall, men den bara låg där död och tråkig så då struntade jag i den.

Under moment 4, Aktivitet, gick jag runt lite och nosade och så spanade jag lite på en ihärdig hackspett som jobbade alldeles bredvid. Beskrivaren Thomas sa att det är tillåtet att göra sig bekant med sin nya omgivning när man kommer till en ny plats, inget konstigt med det alltså. Här står Kakan och jag och utför Aktivitet.


Nästa grej var Avståndslek där Jim DeWitt hade klätt ut sig i kappa och huva och hoppad runt och var hotfull. Nyfiken som jag är rusade jag till gömsle nummer två så fort Kakan behagade släppa mig. Någon kamp med snuskleksaken blev det förstås inte här heller.


Moment 6 var Överraskning i form av en overall (Dumpe) som flög upp mitt framför oss. Den tokstollen skällde jag ut innan jag själv traskade fram och kollade honom. Hörde på filmen sedan att Beskrivaren sa att jag var en ”duktig kille”! Efter det var det bara att gå till moment 7 som var Ljudkänslighet. Världens skrammel drog igång när vi gick förbi. Här sprang jag genast tillbaka för att kolla att det inte var något farligt som skulle anfalla Kakan som hade frusit fast där alldeles stel framför skramlet. Ingen fara på taket där så vi kunde klafsa vidare i lervällingen. Här är Kakan och jag vid skramlet.

De är för roliga de tvåbenta alltså. Vid nästa moment hade de klätt ut sig till spöken. De två stora karlarna Micke Ahlbom och Jim DeWitt hade spökat ut sig. De var rätt kul, förutom att de gick så himla långsamt och Kakan tog evigheter på sig att släppa mig. Till slut blev jag i alla fall fri och kunde springa fram och kolla killarna.

Till sist var det dags för samma lek som i början. Men den här gången hade jag lärt mig att den där snusktrasan var inget för mig så jag sprang bara mellan Kakan och Testledaren när de kastade den och struntade i att ta tag i den.

Det allra sista momentet skulle egentligen ha varit ett skottprov där det skjuts 4 skott. Detta hade mattarna dock bestämt sig för att inte låta mig få göra. Beskrivaren och Testledaren frågade flera gånger om vi verkligen var säkra på att jag var rädd och om vi verkligen ville avstå. De tyckte att jag var så bra på att avreagera snabbt och att det var synd att jag avstod. Beskrivaren hade testat en collieflicka, som påminde mycket om mig till sättet, på Korningen som hon klarat galant. Men mattarna hade verkligen bestämt sig. Jag fick en stor nyårsraket uppskjuten nära mig när jag var liten och blev skrämd och på senaste nyår var jag rädd igen. Därför ville inte mattarna riskera att jag skulle bli rädd och kanske må dåligt av skotten.

Här kan ni ta och titta på actionfilmen ”Lassie återtar skogen” när jag går igenom några av momenten:

Har lagt mitt resultat på min webbplats. Där står det vad varje siffra och gradering betyder och vilka rutor jag fick mina kryss i. Ni kan läsa hur nyfiken, lekfull, överraskad osv jag var för varje moment.

Här är spindeldiagrammet över mina resultat på mitt MH:

Det här är ett spindeldiagram över medelvärdet på alla testade colliehundar tillsammans:

Här hos Svenska Brukshundklubben kan ni läsa mer om MH.

Hann skaffa mig ännu en flickvän på MH-dagen. Det var Ullsåsas Glory Önskestjärna med matte Lotta som också var där för att göra sitt MH. Här ser ni söta tjejen med min polare Erk som också blev rätt förtjust i henne. Fast det var ju jag som träffade henne först.

Utställningskläder

En sån här tjusig jacka tycker jag att mattarna ska köpa och ha på utställning. Massa broderade bilder på mig över hela jackan. Finns att shoppa i USA.

Hundens Värld - ny tidning

Det har kommit ut en ny hundtidning som heter Hundens Värld. Man kan prenumerera på den gratis. Kolla in här!

Bekant med nya djurarter

Nu verkar det väl ändå som om det är riktig vår i luften. Har fått börja springa på golfbanan igen, så häääärligt att sträcka ut. Ingen jobbig snö att pulsa i så man kommer upp i ofantliga hastigheter nu.

Ibland förstår jag inte de tvåbenta. Efter att ha gått och tjatat om att de längtar efter gräsmattorna så lägger de ut jättestora vita plasttyger över gräsmattorna så det ska likna snö. Fattar noll. Någon sa nåt om att skydda greenen så de skulle bli ännu grönare. Men jag vet inte jag, skumt såg det ut i alla fall.

En tidig morgon hade jag och matte ett nära möte med en Lokatt. Den låg nära vägen där vi gick och när vi gick förbi satte den sig upp. Som tur var fick jag inte korn på den utan matte distraherade mig och skyndade sig hem. Vi hämtade Kakan och körde tillbaka med bilden och kameran i högsta hugg. Men då hade kissen hoppat in bakom buskarna och gömt sig, taskigt. Dessutom har ju inte Kakan fått ändan ur och skaffat någon riktig kamera så det här var det enda bildbeviset vi fick. Nu är mattarna lite skraja för att släppa mig lös på golfbanan eftersom det var där kissen satt. De hade fått höra massa historier om hur hundar jagat Lokatter och blivit dödade av kissarna. Jag är ju själv inte heller säker på att jag skulle kunna hålla mig ifrån att jaga kissen.

Ett annat djur som kändes mycket tryggare att träffa var mattes vita nallebjörn. Han var superkul att leka med. Vi rejsade som tokiga hemma på tomten.

Kompispromenad

Jag och min kompis Oscar har varit och jobbat för Friluftsfrämjandet vid deras gård och vandrartorp Embarsboda. Oscar är jätterolig att promenera med för han är så bra på det. Om man har tur så är det någon som lagar korv där i Embarsboda så vi får smaka. Hoppas vi kan ses snart igen kompis!

Studier om hundmat

I helgen har Kakan ägnat sig åt ännu en kurs på Hunduppfödarutbildningen som SKK ordnar. Hon tyckte att den här var väldigt intressant och lärorik. Mycket gamla myter om hundmat som slogs hål på.

Vårstädad

Idag blev jag schamponerad och skrubbad så jag skulle se fin ut till våren. Här är ett par inte alltför smickrande bilder när jag är alldeles nedblött. Smal som en vinthund där under all päls, får ta och bli lite duktigare på att äta tror jag.

Surt nog togs det ingen bild på mig när jag var fönad och färdig, då var jag riktigt snygg. Hade kunnat åka på vänstervarv direkt och visat jätteburriga mig.
Speciellt vårigt var det inte idag dock, det blev till att pulsa fram i knarrande snö eftersom det vräkte ner hela dagen.

Riktigt ordentligt kär

På Påskdagen tog Kakan med mig på Tvärbanan och åkte för att träffa sin kursare från Hunduppfödarutbildningen och hennes fyra tikar. Jag hängde förstås glatt med när det utlovades så många tjejer, bara till mig.

Först fick jag gå en promenad med shetland sheepdog tiken Vira och den underbara collietiken Selma. Jag föll pladask för Selma. Uppvaktade bara henne trots att Vira var i slutet av sitt löp. Lika barn leka bäst är min filosofi, tycker det blir bäst med renrasiga bebisar. Jag överöste Selma med kärleksförklaringar. Hon var ganska mottaglig tycker jag nog, en del tänder fick jag förstås se men jag fick närkontakt långa stunder också. Jag tror på oss!

Här sitter jag med Vira och Selma. Visst är hon en riktig pudding?!


Vira och jag föll inte alls för varandra. Hon höll mest till vid sin lillasyster Mira som låg och vilade eftermiddag i sin vagn. Vira hade ansvar för att Mira mådde bra och inte blev störd på promenaden nämligen.


Jag blev ganska deppig när Vira och framförallt Selma gick hem igen. Men ut kom istället shetland sheepdog flickorna Bella och Saga. Det var ena riktiga skönheter de också även om de inte har någon framtid med just mig. Tror det kan bli riktiga kanonbebisar där när de hittar lämpliga fäder. Två framåt och coola tjejer var de.


På Tvärbanan hem lade jag mig ner för jag var alldeles slut. Orkade inte bry mig om att alla människor fick kliva över mig.

En påsk i stan

Har varit i stan hos Kakan och firat påsk. På Påskafton gick vi och lämnade matte vid Tvärbanan så hon kunde åka till Lilla Stockholm och titta på andra colliehundar som vänstervarvade där. Kakan och jag fick oss en tidig morgonpromenad medan daggen ännu låg kvar.


Hittade en ny fin promenadväg längs vattnet.


Det var så ostört och fint där på den nya vägen. Där fick vi vara ensamma och sitta och titta på morgonen.


Passade på och leka en stund vid vattnet när vi var ensamma. Min favorit är ju pinnar och där fanns det gott om fina exmeplar.

Mitt på ljusa dagen hoppade två bambisar förbi rakt framför nosen på mig. Inte ett dugg rädda var de. Vad coolt att se såna mitt inne i storstan. Tyvärr var jag kopplad annars hade jag gladeligen sprungit fram och tagit ett snack med dem.

Dagen avslutades med en tur ner till badplatsen där snön inte hade gett med sig riktigt ännu.

Och sedan hem och pyssla klart ett kort med Kakan. Vi valde fjärilar för att nu har vårkänslorna kommit hit tycker vi.