Norton ger mig tips

När kakan skulle till Farbror Doktorn fick jag vara hos hennes pappa. Vi gick promenader längs Fyrisån där han bor. Jag gillar att komma in till storstan sådär ibland. Det är otroligt så mycket hundar som går promenader längs Fyrisån, man träffar på både det ena och det andra. Men trist nog fick jag inte stanna och leka men någon. Däremot hade jag skoj hemma sen för jag träffade en ny kompis.

På promenad i Uppsala


När jag kom hem fick jag träffa min nya kompis Norton som är 2 ½ år gammal. Han kommer ut och bor på min gata när det är helger och långledighet för hans mattar. Vi bekantade oss med staket emellan först, sedan stötte vi på varandra i skogen och rusade runt och hade kul där. Han visade mig hur man kunde gå i vattensamlingarna där skogsmaskinerna kört fram i leran.

Christina Aguilera eller Jean Peau

Matte tog sig iväg till Lilla Stockholm utan mig för att se på andra vackra collies. Jag fick inte följa med för jag hade inte tvättat mig. Oförskämt, jag som tagit ett vinterdopp och allt. Men tydligen skulle det vara något slags schampo inblandat i badproceduren för att den skulle räknas. Har aldrig haft schampo på hela mig, men på underredet och benen har jag haft Christina Aguilera duschcrème så det så. Matte hade skaffat en flaska från Jean Peau till mig på mässan. Tack för det tipset morfar Naglo!


På mässan hade inte matte sett någon hund som var snyggare än mig sa hon. Det kan jag förstå för någon sådan hund har jag heller aldrig sett. Det skulle väl vara mamma då, men där har jag lite svårt att bedöma – är nog aningen partisk.

Mamma Fancymore Sparkling Sunshine

Semlor och annat smaskigt

Jag ligger lite efter med bloggandet för mattarna har varit fasligt ynkliga och sjuka i flera veckor. Kakan lyckades med konststycket att hosta sönder en muskel och göra sprickor i ett revben, den tjejen kan hosta hon. Men nu är de på god bättringsväg så jag tvingar Kakan att mata in alla mina inlägg igen.

Jag har kommit på en smart och charmig manöver vad gäller soffan. Eftersom jag inte får sitta i den så har jag börjat hänga i den bakifrån. En speciellt bra grej att göra när mattarna sitter där och smaskar på något gott.

En dag körde jag sofftricket och lyckades charma till mig påsen de köpt semlor i och förstås lite av deras semlor också. Man är väl en charmör!

På ludna ben

Plötsligt bara stod de där. Blålila små sippor på ludna ben. Den 7 april såg jag dem för första gången och det gav mig lyckliga vårkänslor. Kakan förevigade mig med mina första blåsippor. De syns inte så bra så jag tog hjälp av kycklingarna och påskliljorna för att visa var de är på bilden.

Tassgodis

Matte drog iväg till Älvdalen på 70-årskalas och lämnade mig och en förkyld Kakan att roa oss bäst vi kunde. Jag är inte alls speciellt förtjust i att en av flockmedlemmarna lämnar oss andra på det där viset. Att sova borta från de andra borde vara förbjudet. Tror att det allvarligt sliter på vallningsnerverna när sånt händer.

Kort som Kakan hastigt fick slänga ihop till jubilaren.


Vi tog oss ut på en ordentlig sväng runt golfbanan och mötte några andra hundar men jag fick tyvärr inte hälsa. Kanske lika bra det för dom bara skällde på mig och såg arga ut, sa nåt om att de ägde stället. Banan såg mest ut som ett sjöslag som vi plaskade oss igenom. Inga bad denna gång dock, något har jag i alla fall lärt mig.


Vi hittade på en del inomhusaktiviteter som att öppna toarullar, öppna pizzakartonger och fiskkartonger. Jag diggar sånt, speciellt när det är levergodis eller ostbitar inuti. Sen började hon introducera en lite väl taskig grej. Hon lade godisbitar på mina tassar som jag inte fick ta förrän hon sa varsågod. Det var frestande må jag säga, men jag lyckades hålla mig till varsågod alla gånger. Har rätt bra självbehärskning om jag får säga det själv. Sen fick jag mina hundben insmorda i honung. Det är en höjdare, verkligen. Efter det är det bra om mattarna städar golvet snabbt och effektivt för annars känns det så klibbigt för mina vackra tassar att gå där. Undra förresten om honung under tassarna är klassat som dopning i vänstervarvet, Coca-cola under tassarna är i alla fall dopning enligt SKK. Men jag skulle inte kunna ha honung under tassarna för jag skulle bara vilja stanna och slicka av den.


När matte kom hem hade hon i alla fall haft vett nog att köpa med sig en rejäl godispåse till mig. Okej, det var väl inte riktigt godis, men när jag får en ny hundmatssort så känns det som godis första gångerna jag äter den i alla fall.

Ingen badhund

Har jobbat hårt med att samla grenar för jag märker att mattarna tycker det är roligt när jag öser långa grenar över dem. Jag brukar alltid hitta riktigt maffiga grenar på mina dagliga skogspromenader, speciellt nu när de avverkat så mycket. Men ibland lyckas jag faktiskt slita loss hela träd om jag kämpar ordentligt. På vissa grenar har förstås vildsvinen gjort en del förarbeten. Här är några bilder på helgens fynd.


Ibland blir jag avbruten i mitt samlande på promenaderna genom att jag får sitta och titta på när mattarna gömmer kyckling eller nåt annat godis. Sen kommer de tillbaka och säger att jag får söka efter godiset. Det är en jätterolig lek tycker jag. Senast var det kyckling filéer, det är nog mitt favoritgodis tror jag.


På en av helgens promenader med Kakan gick vi på golfbanan och lekte. Jag traskade ner och undersökte ån som rinner där men den hade fått för sig att det var vår och börjat smälta isen. Så helt plötsligt när jag var på väg över till andra sidan försvann hela min bakdel. Alltså, jag är ingen badhund det kände jag direkt, i alla fall ingen vinterbadare. Tyvärr var det nu så att Kakan var på ena sidan och jag på den andra. Då sprang jag på min sida och skyndade mig att leta efter ett ställe med lite is för att ta mig tillbaka men den höll ju inte den heller så det blev ett dopp till.



Isigt värre blev det i min långa päls. Notera istapparna under magen…



För att få igång torkprocessen ställde jag upp mig i solen. Kakan tyckte inte det var någon speciellt bra idé för det gick så sakta, så vi gick hem och värmde oss och torkade istället. Som sagt, vinterbad kan jag inte direkt rekommendera. Ta det varligt på isiga underlag, det finns nåt blött där under!

Timeoutmatta

Har varit på träning hos min Personliga Tränare och även passat på och haft möte med kompispakten Tre Nosar.

Vi hade ett juste pass där jag fick leka mycket och lära mig vad en timeoutmatta var till för. Det var jättekul att leka men faktiskt skönt att få sitta på min matta emellanåt och bara titta sig omkring. Mattan ska bli min trygga plats som ska hjälpa mig att stressa ner i olika situationer. När jag sitter eller ligger på den får ingen annan än mattarna hälsa på mig och jag får beröm och ibland godis. Jag tror att min timeoutmatta kommer funka bra för mig faktiskt. Kan vara skönt att liksom ha en trygg plats med sig var man än kommer.

Vi övade också på Nej och Varsågod. Det var jag superduktig på så jag fick smacka i mig massor av rostad blodpudding och stekta kycklingfiléer.

Efter träningen hade jag bokat in ett möte med Tre Nosar. Vi ägnade oss också åt lekar, mest av det fartfyllda slaget.


Märkte att de tyckte det var kul att jag kom, de hängde mig i hasorna mest hela tiden. Den här gången hade jag bättre kondis så jag lyckades springa ifrån dem rätt ofta.


Till och med fintade jag bort snabbisarna ibland. Men lite svårt var det när de var två mot en. Men jag älskar er ändå kompisar!


Väl hemma påtalade jag för mattarna att de inte kunde sitta där och smaska godis om inte jag fick nåt också. Det blev en godispåse med blodpuddingsbitar. Visst är jag duktig på att plocka upp bitarna med nosen? Det är en av fördelarna med att ha lång nos istället för långa öron som ESSingarna har, man kommer åt på alla möjliga ställen.

Och så hade mattarna köpt mig en alldeles egen skank från ett rådjur. Stor och fin är den. Hoppas snön försvinner snart så Kakan och jag kan ge oss ut med den i skogen.

Kakans projekt

Jag bara måste låna Lassies blogg lite och lägga ut vår senaste skapelse på jobbet. Efter att ha knåpat på detta med Ulla och Liv från och till i ett års tid så är vi äntligen klara.

Spana in vår guide till vad en vetenskaplig artikel är!

Och skriv nåt snällt i gästboken som jag skapat till den och lagt uppe i guidens högra hörn :-)

En fråga om rosa

ESSingarna har så rätt (se kommentar till förra inlägget), jag måste gilla läget – rosa alltså. Ärligt talat så försökte jag väl komma över att jag ”bara” blev BIM när jag sa att jag är för tuff för rosa. Nu när jag har lugnat ner mig och fått fundera på saken så tycker jag faktiskt att rosa har en given plats i mitt liv. Den här bloggen, som jag är väldigt förtjust i, är ju till att börja med rosa. Jag tycker jag gör mig bra i detta rosa sammanhang. I min bädd har jag en tjock mjuk fäll som är alldeles förtjusande rosa. På väggen ovanför den skulle det passa utmärkt med en (eller flera) rader med Ck-rosa rosetter. Och i bokhyllan bredvid skulle jag ha rosa colliekort som Kakan gjort för att gratulera mig till mina framgångar. Just nu har jag lila colliekort som jag fått till mina lila Hp:n.


Så nästa gång jag svänger mina lurviga i vänstervarvet får Herr eller Fru Domare mer än gärna överräcka en rosa rosett till undertecknad.

BIM-valp

Då har man varit och visat upp sitt sköna yttre igen då. Tyckte det var lika bra att köra ett vänstervarv nu när mattarna och jag har varit på kurs hos Gerard O’Shea. Det var fullt hålligång i badmintonhallen och jag tyckte det var riktigt roligt. Jag säger bara en sak; FLICKOR i massor.Just mina vänstervarv tyckte jag gick alldeles lysande. Det var matte som visade denna gång, Kakan hade ju redan visat mig två gånger förut. Efter sista varvet blev jag lite sur för en flicka vann över mig. Men okej, flickor är väl lite bättre på det där med att fixa till sitt utseende kan jag tänka. Fast domaren skrev att jag hade ”bra pälskondition och mycket bra färg”, så lite koll på frisyren har jag allt. Det blev alltså först etta med HP, förstaplacering och sedan sist men inte minst en grön tjusig BIM-rosett. Jag kan ju tycka att just den där rosa rosetten passade bättre på flickan ändå. Jag är ju en stor och tuff kille nu och då känns det inte riktigt rätt med rosa.

Det där med utställningar tär på krafterna vill jag lova. Man måste ju gå och spänna och stila inför brudarna. När jag kom hem till Kakan gick luften ur mig jag kastade mig i soffan. Mattarna blev förvånade för jag brukar aldrig ligga i soffor eller sängar. Men det var en juste upplevelse det där att ligga i soffa, det tror jag att jag ska anamma. Kakan var lite taskig för hon satt kvar längst ut på kanten i soffan så jag fick det lite trångt. Matte var bättre, hon tog en pinnstol och satte sig bredvid. Jag menar, det var ju i alla fall jag som hade slitit mest på den där utställningen så lite ompyssling är väl det minsta man kan vänta sig.

Stannade kvar i Stockholm med mattarna och sov över hos Kakan på ön. På söndagen tänkte jag att jag skulle ta det lugnt och gå och slå dank i solen. Det blev väl inte riktigt som jag planerat. Först tog vi en halvkämpig långpromenad på morgonen, den är fasligt backig den där ön.

Eftersom jag fyllde 9 månader i går och dessutom drog hem en hög rosetter ville mattarna att jag skulle få åka och köpa godis. Ärligt talat var jag inte så sugen på någon shoppingtur utan hade lika gärna stannat hemma och ätit ur Kakans kylskåp med köttfärssås istället. Shopping är liksom inte riktigt min grej. Det visade sig dock att denna jättelika zooaffär i Bromma bjöd på en del trevligheter. Rätt mycket godsaker hade de, men framförallt var det ju snygga tjejer där och söndagsshoppade. Hängde ett tag vid bling-bling halsbanden och fick napp hos några chihuahua-flickor. Jag är en riktig tjejmagnet faktiskt. Nu har jag mognat så mycket att jag står och kissar på tre ben varje gång jag ska kissa, det är väl tufft va?

Till slut fick jag i alla fall en stunds vila i solen på ön utanför caféet ”Karin på ön” (nej det är inte Karin/Kakan som har det även om det låter så).