God Jul & Gott Nytt År!

Nu tar jag semester och reser iväg några dagar för att fira jul. Så God Jul på er! Hoppas ni alla får det mysigt och umgosar mycket med era nära och kära, och att det blir gott om julskinka (har redan tjuvsmakat – världsagott!). Hörs vi inte innan så önskar jag er ett Gott Nytt År också, det här året har ju varit fantastiskt på många sätt, inte minst för att underbara JAG kom till världen! Nospussar på er allihop!

Skaffat ny PT

Jag hade fått ett nytt halsband, ett halvstryp med kedja och läder, som gav mig tovor. Därför ordnade mattarna stor utredningsdag. Stora klumpar hade jag bakom öronen minsann. Men jag skulle in till Uppsala och träffa min nya personliga tränare (PT). Har hört att varje trendig vovve har en egen PT. Då fick man inte se ut hur som helst inte.


Blev också tvungen att borsta tänderna, detta gjordes med ett grönt ben! Ganska gott dock.

Soluppgång över förödelsen

Häromdan fick jag prova på att springa i en annan del av skogen för att stora maskiner har förstört min vanliga stig. Förresten har de förstört runt om också för de har huggit ner massor av träd. Det känns superkonstigt att gå där nu. Den nya platsen var inte lika bra som min skog så jag hoppas elakingarna försvinner snart.

Här ser ni mig i nya delen av skogen:

Och här står jag i skogen och njuter av soluppgången:

Bruna små gubbar

Fick höra att Kakan umgåtts med en massa bruna små gubbar och kände mig svartsjuk. Men det var ingen fara för de var bara av papper. Hon hade suttit och gjort de sista julkorten hon själv skulle skicka och då ingick kransar och bruna gubbar. Själv föredrar jag ugnsgräddade bruna små gubbar, knapriga och smakrika ska de vara.

Vacker tass

Nu har Stora Stockholm gått av stapeln, men jag fick vackert stanna hemma med hundvakt. Hundvakten hade ett oändligt godisförråd, men jag var tvungen att jobba för det. Fick faktiskt lära mig ett nytt trix. Vacker tass ingår numera i min repertoar. Det verkar väldigt användbart (ger mycket godis!), så jag tackar hundvakten Marie speciellt för att hon lärde mig det.

Mattarna hade saknat mig förfärligt mycket och försökte köpa min förlåtelse för att de lämnat mig genom en hel hög godispinnar och godispåsar. I det läget var jag faktiskt inte speciellt kinkig, jag hade ju ändå haft det himla bra med Marie.

Kalendergosse

Så här inför det nya året har Collieklubben gett ut en ny kalender. Självklart ställde jag mina efterfrågade tjänster som modell till förfogande. Är man ett sådant praktexemplar som jag får man ju lov att ställa upp. Jag menar, jag kommer ju att glädja många när de vänder blad inför september månad 2009. Kalendergosse för september blev jag med den här bilden:

(Här på min webbplats finns den med snöfall på).

Liten på jorden men stor i orden

När jag var och bodde hos Kakan i stan så fick jag träffa lilla Phalene-flickan Snövit, vi vet hon som brukar få vara med när dom pysslar och gör kort. Snövit kom och hälsade på hemma hos Kakan. Vi började med att hälsa på varandra utomhus. Jag var väldigt lekfull och det verkade hon också vara men det var lite svårt för mig att hänga med för jag var kopplad. Men jag kunde slänga ut en och annan tass och putta till henne. Hon var ganska retfull och sprang runt mig och busade.


Snövits matte hade med sig presenter till mig och lite olika godisprover. Fyllde ju 6 månader den 30 november! Jag gillade allt, till och med de där grejerna man skulle äta som var bra för tänderna. Den där blåvita leksaken blev min favorit, den leker jag med varje dag nu.


Den lilla damen var en riktigt bestämd rackare trots att hon bara var 2 år. Speciellt när hon satt i sin mattes knä så kunde hon fräsa ifrån rejält. När hon var i köket fick inte jag komma in där får då morrde hon åt mig, så jag fick snällt hålla till i hallen och titta på när hon provsmakade på min mat.Mattarna var inte mycket att hänga i julgran precis, de vägrade supporta mig, de bara sa att det var bra för mig att få veta min plats i rangskalan. Men Snövit och jag blev i alla fall kompisar och kunde pussas lilte och när hon skulle gå visade hon mig rumpan så jag fick nosa massor. En skön tjej även om hon var lite väl mopsig ibland. Hoppas vi ses igen så vi kan leka lite mer.

Snödykning

Nu har jag varit och bott hos Kakan i stan nästan en hel vecka. Hade världens tur att det kom massor av snö då. Det är jättehärligt med snö tycker jag, och gott smakar det också.


Att springa och bara kasta sig rakt ner med nosen före ska ni testa, det är min favorit.


Men man måste ganska snabbt titta fram igen för det blir lite knepigt med andningen om man är under för länge.


Stan var superkul för det hände massor hela tiden, bilar, bussar, människor, byggnadsarbete och framförallt massor av hundar. Jag träffade nya hundar av olika raser varje dag. Fantastiskt! En dag kom Snövit och hälsade på oss, mer om det i ett senare inlägg. Här på bilden provar jag Kakans säng, men det gillade jag inte alls, att sova i sängen alltså. Golvet och mattorna var mycket bättre för då kan man passa på att gnaga lite på mattorna samtidigt som man tar sig en lur.

Julshopping

Nu har vi fixat julklapparna till våra vänner ESSingarna Almi och Erk. Tyvärr törs jag inte visa innehållet eftersom jag vet att de tassar in här med jämna mellanrum.


Och så har vi hjälpt dem att fixa deras julkort med ett embossat ESS på och så de själva på insidan såklart.

Tävla om presentkort

Här kan man tävla om presentkort från antingen Siba, Bokia, DinSko, HM eller Panduro Hobby. Jag väljer såklart Panduro i dessa pysseltider.

Inget besök

I helgen kom inte matte Kakan och besökte mig för hon hade julkort-skapar-helg med girlsen. Jag brukar alltid kräva bildbevis på vad hon har åstadkommit för att vara säker på att hon verkligen jobbar, för annars ska hon vara hos mig tycker jag. Men den här gången ser det ut som om hon gjort en del faktiskt.

Här är det några olika julkort med colliehundar på. Det vita kortet fick hundben i guld i stället för collihundar, och ”God Jul” stämplat inuti eftersom det var dubbelt. Ja, det måste väl vara dubbelt eftersom det saknar en snygg collie, det måste ju vägas upp på nåt sätt tycker jag.

Lite grattiskort hann hon tydligen med också. Gillar de där tassavtrycken som är stämplade på baksidan med guldfärg. Och alla guldben ser också coola ut. Ett sånt skulle jag ha velat ha efter att jag ställde ut. Jag hade kunnat få ett lila kort för mitt HP och ett rosa för mitt BIR och ett rött för att jag fick en etta hi hi hi. Men jag hoppas att jag får ett när jag snart fyller 6 månader istället som ett vanligt grattiskort liksom. Senaste utställningen har jag inte orkat blogga om för det gick inte alls så bra som förra gången, jag får se om jag skriver om den längre fram när jag fått lite distans till besvikelsen. Men okej, kan avslöja att jag fick en slät etta och hamnade på tredje plats i konkurrensen. Bistert när man är van att bli BIR.

Snövit fick tydligen vara med på pysseldagen denna gång också. Men hon fick duscha innan hon fick ligga i värdinnans soffa för det var ju ett förfärligt kladdigt väder. Kanske kan jag tjata till mig att få vara med på en pysseldag snart.

Ett sista kort med ett ESS slank tydligen med också. Om jag inte minns fel så fyller ESSingarna Almi och Erks matte år nu i veckan.

Eftersom Kakan inte behagade dyka upp så fick jag hitta på egna aktiviteter med matte. Både i torsdags och i lördags var vi på de två första lektionerna i min valpkurs.

Och i går när vi gick i skogen sprang jag iväg och hälsade på två jägare som berättade att de sett BJÖRN på stigen två kilometer bort ungefär. Varg och rådjur och älg och en hel massa vildsvin finns det i min skog också. Skogen är mitt absoluta favoritnöje så det är synd om inte matte törs gå dit med mig mer nu när det går omkring orangemössade tvåbenta med bössor i högsta hugg.

Svårflirtad

Min granne Klara kommer ibland in till mig för att hälsa på på vägen till sitt husbygge på tomten bredvid. Jag har ganska svårt att få igång henne på lekar och min charm tycks inte heller riktigt bita på den här damen. Men det är klart, åldersskillnaden är kanske inte den bästa, hon är 10 år och jag bara 5 månader. Får väl stå ut med att hon kallar mig omogon.

Hennes matte är himla trevlig, men jag har inte så många chanser att gosa med henne för det gillar nämligen inte Klara.


Hon är verkligen bra på att sätta ner tassen om man säger så. Här ska jag försöka mig på lite närkontakt men hon är blixtsnabb på att vända bort nosen.


Men ibland händer det att jag lyckas stjäla en liten nospuss trots min ringa ålder!

Taggad

Skickade Kakan på shoppingtur och hon kom hem med ett märke från K9 som jag ska ha på halsbandet. Får nog lov att skicka iväg henne igen för jag måste ju ha mitt namn på baksidan också. Undrar om man kan få så’nt gjort på Stora Stockholm kanske.

Själv var jag och kollade på lampor, det har ju blivit så himla mörkt på senaste tiden. Jag skulle gärna ha lite lampor ute i trädgården för det är lite läbbigt ibland när det prasslar i mörkret.

Rumpträning

Jag älskar att springa lös i skogen. Som tur är går vi dit ofta för det är tydligen bra för mig att springa runt på ojämn mark och skaffa mig muskler och bygga en mer spänstig rumpa.


Sen när jag kommer hem brukar jag sova en stund. Matte är orolig att det ska bli för kallt för mig att ligga och spana på verandan så jag har matta och fleecefilt om jag ligger där, det är ganska mysigt.

Vilken blick... vilka höfter!

Idag gratulerar vi Erk (Picabo's Soul Patrol) till att ha fått bekräftat att han har A-HÖFTER och båda ögonen UTAN ANMÄRKNING!
Grattis kompis! Vi är bra fina vi Sundsvallskillar!

Etiketter

Julförberedelserna går vidare. Nu har Kakan börjat göra små etiketter till julklapparna. Jag gillar bäst dem med colliehundarna på, men hundben och tassavtryck kan ju funka också. Hoppas hon sätter alla på paket till mig.


Ett avbrott i julbestyren togs för att göra ett kort till Kakans lillebror som fyller år i dagarna. Kortet är gjort med kvistpapper och cardstockpapper. Texten är stämplad med lila på kaffefilter. Blomman är gjord med Cuttlebug. Blomman på baksidan är gjord med stämpelfärg.

Kydingeholm

Nu har det varit släktträff igen. Först kom mattes bror Tommy. Honom hade jag aldrig träffat föut men jag gillade honom jättemycket. Han var bra på att leka, han kallar det ”bråktajm”, för han brukar göra det med sin hund Fanny.


Sen var det dags för mig och mattarna att bege oss till Kydingeholm för att träffa min kära uppfödarmatte. Gick runt på upptäcksfärd och hittade bilar med fyrbenta i bakom nästan vartenda hörn.


Dessutom hittade jag ett käckt litet hus som kallades för ”Collie”. Det skulle jag välja om vi skulle bo över här någon gång.


När jag hade nosat på alla tänkbara ställen så tyckte jag att det var bäst att ropa på uppfödarmatte så hon skulle komma och släppa ut min fyrbenta släkting Emma och hennes kompis Patricia. Jag började nämligen känna mig leksugen.


Jag förstår inte vad hon gör med mig, jag tappar fullständigt besinningen när jag träffar uppfödarmatte. Kram- och gosbegäret blir överväldigande.


Så släpptes då äntligen tjejerna ut. Vi lekte som tokiga och hade jättekul. Emma kommer jag ihåg ifrån när hon var och besökte mig. Patricia hade jag aldrig träffat men hon var en riktig sötnos! Här undersöker de två tjejerna min fyllda kulpåse. Som tur var hade jag ju precis släppt ner kula nummer två igen. Rätt läckert att laja loss med två så härliga tjejer.


Jag var beredd på att bevaka min plats hos tjejerna när en stor lurvig kille dök upp. Men han var inte intresserad av dem utan vi blev kompisar och busade runt. En skön typ.

Lösviktsgodis

Var inne i Uppsala för att matte skulle besöka torget. Hann som vanligt inte kolla närmare på kyrkan och sevärdheterna men hängde ett tag utanför Gustavianum som ni ser på bilden. Aningen suddig byggnad eftersom jag lekte lite med bilden och satte skärpefokus på mig själv, det är ju i alla fall jag som är det intressanta med den bilden.


Som vanligt när jag visar mig bland folk så flockas de runt mig och förklarar hur underbar jag är. Jag tycker fortfarande att det är rätt trevligt att få uppskattning, och en gosstund är ju aldrig fel. Här ser ni mig med en av försäljarna, hon var riktigt trevlig, hade hund själv, sådant känner man på sig.


Det fanns mycket som såg gott ut där på torget, men det var ändå inget som föll mig riktigt i smaken. Därför tjatade jag till mig en tur förbi Lantmännen.


Först hittade jag bara stora stängda säckar och började känna mig aningen desperat och magen började knorra för fullt.


Efer lite rotande i diverse lådor hittade jag några små godsaker.


Föredrog lösviktsgodiset framför de här stora otympliga benen.

Tandlossning

Jag har just fått en försmak av hur det kan vara att bli riktigt rejält gammal. Känner mig nämligen som en trasig gammal herre nu när tänderna rasar ur munnen och platserna där de suttit gapar tomma. Hårda godisar är inte längre att tänka på utan här sörplas maximalt uppblötta kulor.

Precis när jag satt och tänkte att värre kan det väl knappast bli så satte mattarna in mig i bilen och åkte till Herr Veterinär för att DRA UT ännu en tand! Ibland är de bra tokiga mina mattar. Men som tur var kikade Herr Veterinär på tanden och sa att de skulle låta den ramla ut av sig själv för han ville inte skrämma mig med alla instrument. Inte för att jag var rädd men det kändes inte så kul om jag kulle ha alla hans mojänger rotandes i min mun så jag lät faktiskt just den tanden de ville ha bort falla ut dagen efter.

Håll tassarna för att den här fasen i mitt liv går över snabbt, jag håller nämligen på att falla ur totalt.

4 av dessa tänder tappade jag i helgen!

Julstämning

Jag har satt igång Kakan på att börja göra mina julkort, lika bra att börja i tid tänkte jag. Så hon tog faktiskt en dag med flickorna och Snövit och satte igång.
Här börjar det ta sig med Kakans kort. Självklart ska det vara en collie stämplad på varje kort! Tänkte kanske sätta fast ett litet kort på mig själv med hjälp av fotohörn på baksidan.


Vissa jobbade visst inte så hårt…


… utan tycktes mest hitta lämpliga platser att slappa på. Här ser jag minsann att fröken Snövit snott åt sig min sova-hos-Kakan-säng. Jag säger väl okej för den här gången då.


Vad jag förstår så tjatade Snövit till sig en promenad i solen, var väl därför Kakan inte åstadkom särskilt många kort.