Pondus och framåtenergi i vänstervarvet

I helgen var jag och 22 andra hundar på kurs för Gerard O’Shea på Kydingeholm. Båda mattarna var med och turades om att vara handler för mig.

Det var hundar av alla de storlekar från små chihuahua till rottweiler och bernersennen. Jag blev kompis med söta tjejen Happy (ett ESS). Det visade sig att hon just nu går kurs hos min alldeles egen PT. Faktum är att det fanns många söta flickor där, jag och en flatcoated retriever hånglade faktiskt lite.

Här är Happy längst till vänster.

Lokalen var verkligen inte optimal. Gerard sa att han brukar hålla till på åtta gånger så stora ytor. Vi fick dela upp oss så de stora hundarna fick gå ut och vänta medan de små övade och tvärtom. Ibland satt vi stora i mitten medan de små sprang runt oss och tvärtom.

Hela grejen gick ut på att vi hundar ska tycka det är kul att vara på utställning och därmed visa oss på ett bra sätt. Vi ska verkligen vilja visa upp oss och utveckla vår utstrålning. Det som kom i första hand under denna kurs var alltså att jobba på vårt beteende snarare än att få koreografin rätt. Mattarna fick jobba på att skapa förväntning hos oss på godis eller lek för att förväntning ger oss pondus och utstrålning. Det var alltså mycket bollande med köttbullar, verkligen en aktivitet i min smak.

Man kan ju säga att det finns två grundbeteenden inom utställning; 1. Stå med pondus och uttryck, 2. Framåtenergi under gång. Hundens grundtemperament kommer att påverka hur mycket man behöver jobba med hundens beteende i de två fallen. En lugn hund får man jobba mer med vad gäller tvåan och en aktiv hund kan man behöva jobba mer med gällande ettan.

Här tittar jag på Gerard som lär en rottis visa sig.

Mattarna fick lära sig en handsignal (som klicker) för att markera när vi gjorde rätt och sen ge oss godis. Får vi godis utan signal är det ju lätt att vi lägger märke till vad vi gör just när vi får godiset och inte det som vi gjorde sekunderna innan som var det matte ville belöna.

Mattarna skulle också tänka på att de själva hade karisma och attityd och försöka stå ut, samtidigt som de skulle vara lugna och normala som på en vanlig promenad. De fick lära sig vikten av första intrycket och för att göra det rätt måste de veta hur domaren jobbar. De fick lära sig domarens rörelsemönster för att kunna anpassa ekipaget och utnyttja den kunskapen på bästa sätt. Det gäller att utnyttja tiden domaren ägnar dig fullt ut.

Gerard och jag.

Gosse vad trött jag var efter de där lektionerna, sov hela vägen hem. Men när jag hoppade ur bilen väntade två av mina flickvänner, Peggy och Klara, på mig och ville ha en lekomgång. Bjöd till ordentligt och tog mina sista krafter och roade dem en stund.

Nu ska vi slita hårt på hemmaplan. Det har jag faktiskt inget emot eftersom det innebär roliga lekar och ofantliga mängder köttbullar (kanske inte helt lämpligt för min obefintliga midja…).

Presenter

Matte fyller år på söndag men vi firade redan i helgen eftersom barnbarnen var här. Kakan hade hörsammat min klagan över att matte inte hade något tassavtryck i gips. Hon hade köpt en sats med grejer som man kan anväda för att göra gipsavtryck och rama in det. Bra tänkt!


Eftersom jag är en ung kille så måste jag också få presenter när matte får presenter annars blir jag ledsen. Kakan har köpt en egen sele till mig som jag ska ha när vi är ute och spårar. Det blev Hurttas nya Y-sele. Klart jag ska ha en med Y-front, jag är ju i alla fall kille. Längtar efter att få ut och prova den.


Fick också ta över mattes gamla ryafår för att ha ute i bilen och om jag ska ligga länge på kalla platser. Provade att ligga på och smaka på fåret. Jag gillade det direkt, det slog an en uråldrig gen i mig, vallningsgenen tror jag den kallas.


I dag ska jag mest ägna mig åt att sova för i helgen blir det hårdkörning då jag ska på kurs med båda mattarna på Kydingeholm både lördag och söndag.

Barnvakten bygger snögubbe

Har haft besök av mattes barnbarn. Såna där småttingar måste aktiveras mycket så jag tog med dem ut och visade dem min skog, men sen var de fortfarande pigga så jag tänkte att bygga snögubbe gillar de säkert. Och visst gjorde de det.
Här börjar jag med att visa hur man rullar första bollen till snögubben.

Sen fick jag se till att det packades och fogades ordentligt mellan bollarna.

När snögubben hade fått på sig mattes mössa var det dags för armarna. Funderade ett tag på att sätta de här bilderna i omvänd ordning. Men jag är en ärlig kille och erkänner att det var såhär det gick till. Jag kunde inte motstå den pinnliknande armen på snögubben utan monterade ner den och hade den som lekpinne istället.

Vid det här laget var äntligen barnen trötta. Tog hem dem och bjöd på lördagsgodis och tänkte jag skulle få en stunds vila. Men ack vad jag bedrog mig, de blev om möjligt ännu piggare efter godisätandet. Så godisbjudning vill jag avråda ifrån om ni är barnvakter, då får man inte en lugn stund.

Torgcharmör

Tog en dagstur in till Uppsala och gjorde stan. Charmade torghandlarna på Fyris torg och även på Vaksala torg, där fick jag mjukisdjur alldeles gratis bara för att jag var så fin.


Traskade runt i några gallerior också för Kakan hade fått för sig att jag måste öva på shopping inomhus lite mer. Jag är väl som de flesta av mina killkompisar - inte speciellt road av långa shoppingrundor. Tjatade till mig en tur ner till ån för att skrämma änderna lite, det var däremot väldigt roande tyckte jag.


Efter allt traskande på stan var det väldigt välkommet när Kakans kompis K. Sjöstrand ringde och bjöd hem oss. Där fick jag godis och vatten och en skön sovstund.

Var är midjan?

Drog iväg till Stenhagen utanför Uppsala och shoppade mer mat. Det är viktigt att fylla på lagret i tid. Mattarna börjar dock bli aningen restriktiva med godis och mat efter att Herr Veterinär förklarat att man inte ska känna över revbenen utan känna efter hur det står till med midjan. Det visade sig att jag praktiskt taget saknar midja… Jag försöker förklara att det mesta är päls och att det dessutom är bra att ha lite extra om tiderna skulle bli sämre. Men de vill inte alls lyssna på det örat.




Om man rör på sig mycket så kommer midjan tillbaka har jag hört. Tog en ordentlig lekstund i Kåbo för att öka förbränningen. Kom på att jag kunde hämta pinnar och lämna för då måste mattarna ge mig godis, he he he.