SCK ordnar colliepromenad

I helgen var vi iväg på colliepromenad som SCK ordnade. Det ägde rum på min hemmaklubb OTBK i Alunda. Det droppade in en hel del collies faktiskt, många snygga tjejer till min förtjusning.
Jag inledde med att testa vinnarpallen. Tyckte jag tog mig ut riktigt bra där uppe. Kanske impade det lite på tjejerna när de kom. Det pågick lydnadstävlingar och när vi kom tillbaka var det lite vinnare som klättrade där på pallarna.


Här har vi alla samlats på parkeringen och är redo för att starta promenaden. Är inte hundra säker på namnen men jag tror det var såhär: Springmist's roll me over, Silver Heaven's Silver Blue Madonna, och deras brorsa Terven, JAG där med matte i mitten, Mironik's Cooper bebis, Mironik's Mustapekka, Mironik's Xaffran (bluemerle), Mironik's Bezique ”Chelsea”, Gemdales Noble Nancy ”Ilja”, Mironiks Yankton "Morriz" och en till som jag absolut inte hörde vad han sa att han hette.


Här traskar vi på. Jag fick gå med Monica medan matte höll i Ilja. Ja Ilja hon var en pärla, jag blev riktigt kär för första gången på länge. Hon var en tuffing som röt i åt mig några gånger. Men jag är en kille som gillar lite motstånd så jag kunde inte låta blir att flirta med henne. De andra tjejerna var ingenting mot Ilja, jag brydde mig inte om dem. Såg bara Ilja. Ilja är för övrigt mamma till den där lilla krabaten Cooper som traskade med så duktigt.


En annan brud var unga Chelsea. Hon hittade det här smarriga benet uppe i skogen och kom springande med det.


Här är Morriz lite sugen på att undersöka Chelseas ben som hon av de taskiga människorna beordrats släppa.


Nu har vi vänt och är påväg tillbaka igen till klubben.


Solen började gassa på ganska rejält vid det här laget och jag började bli lite småtrött så jag går där och slänger med tungan och tänker mig inte för att jag borde se lite coolare ut inför Ilja.


När det bar några hundra meter kvar tyckte Coopers matte att han såg lite trött ut så han fick bli buren sista biten. Han var fantastiskt duktig och sprang med i täten och gjorde små utflykter med de andra ut i skogen. En riktig kämpte denna varma dag.


Efteråt blev det fika på klubben sedan åkte vi till en affär och shoppade lite och då träffade jag den här fina tjejen som kom springande till mig från sin gård alldeles bredvid. Hon hette Sassa och kom från Morgongåva. Vi fann varandra och hon blev ledsen när jag måste gå.

SCK-utställning på OTBK med MAMMA

Collieklubbens sista utställning för i år hölls i helgen på min hemmaklubb OTBK. Mattarna och jag hastade dit till kl.9 men det visade sig att det inte började förrän 11. Vi sysselsatte oss med att titta på en stor agilitytävling på stora planen.

Tävlade gjorde min halvmorbror ”Mister” alltså min morfar och hans pappa är ingen mindre än ”Naglo” (Fancymore Double-O-Seven). Han hoppade massor av hinder, sprang i tunnlar och hoppade igenom runda ringar, medan det var fullt med folk och hundar och tält runt hela banan. Vilken kille.

När utställningen började bänkade vi oss vid ringside. Min uppfödarmatte Meta var en av ringsekreterarna och efter det skulle hon exteriörbeskriva. Såg när min halvbror ”Ferry” (Fancymore Ain’t Nobody’s Business) blev tvåa med HP efter Misters halvbror ”Mac” (samma mamma).

En av höjdpunkterna var när jag fick återse världens bästa mamma ”Sol” (Fancymore Sparkling Sunshine).

Herr Domare förstod sig inte på mammas skönhet idag för hon kom bara fyra.

Dagens snyggaste var den unga puddingen ”Brummelisa” (Seabound’s Love Love Love). Här är en bild på Brummelisa från utställningen på OTBK. Herr Domare sa att hon hade varit den perfekta collien om hon hade varit en centimeter högre. Inte illa. Den näst snyggaste var för dagen killen ”Simon” (Steadwyn Showmanship) som blev SE UCH och N UCH idag.
Efter en så lång och händelserik dag full av vackra flickor och vackraste mamma så var det enda jag kunde göra att kasta mig ner i korgen och somna som en stock.

Mitt MH (Mentalbeskrivning Hund)

Nu har jag varit på Olandstraktens Brukshundklubb och gått igenom mitt MH. Det var en alldeles unik upplevelse kan man väl säga. Det är 10 moment med olika delmoment som jag ska genomföra. Samtidigt står det en publik och tittar och en beskrivare skriver ner och sätter kryss (33 totalt) i rutor som anger min intensitet när jag går igenom de olika momenten.

På min webbplats hittar ni ett diagram med mina resultat och alla de 155 rutorna och vad varje ruta betyder. Där har jag också markerat med rosa vilka rutor mina kryss hamnade i.

Mattarna hade bestämt att Kakan skulle gå beskrivningen med mig. Matte Kerstin stannade vid klubbhuset för att jag inte skulle bli distraherad av henne i publiken. Däremot var Kakans kompis R-M (ESSingarnas matte) med i publiken och filmade åt oss, så henne hälsade jag lite extra på i första momentet. Eftersom Kakan hade världens minsta minneskort i kameran så blev det vissa utvalda moment som filmades.

Beskrivare var Thomas Lindgren och Testledare var Mikaela Patel.

Jag gillade Testledaren så det gick bra att hälsa på henne. Sedan skulle hon och Kakan och jag leka och det gick också bra men jag var lite distraherad av allt nytt och spännande och hela intressanta publiken som bara stod stilla där bredvid. Ville inte hämta föremålet och inte ha dragkamp med Testledaren. Jag har inte haft föremål i munnen som andra hundar har slemmat på och inte lekt med någon annan än mattarna och jag tänkte inte börja nu heller. Men med mattarna älskar jag att hämta saker och kampa. Min favorit som ni väl vet vid det här laget är att hämta pinnar och sedan tvinga mattarna att kampa med dem. Repknutor och dummiesar går förresten bra de med.

Men hur som helst, åter till mitt MH. Nästa moment var Förföljande. Där drog jag iväg efter trasan som låg alldeles stilla när jag kom fram. Sa till den att sätta igång och leka med ett enda uppfodrande skall, men den bara låg där död och tråkig så då struntade jag i den.

Under moment 4, Aktivitet, gick jag runt lite och nosade och så spanade jag lite på en ihärdig hackspett som jobbade alldeles bredvid. Beskrivaren Thomas sa att det är tillåtet att göra sig bekant med sin nya omgivning när man kommer till en ny plats, inget konstigt med det alltså. Här står Kakan och jag och utför Aktivitet.


Nästa grej var Avståndslek där Jim DeWitt hade klätt ut sig i kappa och huva och hoppad runt och var hotfull. Nyfiken som jag är rusade jag till gömsle nummer två så fort Kakan behagade släppa mig. Någon kamp med snuskleksaken blev det förstås inte här heller.


Moment 6 var Överraskning i form av en overall (Dumpe) som flög upp mitt framför oss. Den tokstollen skällde jag ut innan jag själv traskade fram och kollade honom. Hörde på filmen sedan att Beskrivaren sa att jag var en ”duktig kille”! Efter det var det bara att gå till moment 7 som var Ljudkänslighet. Världens skrammel drog igång när vi gick förbi. Här sprang jag genast tillbaka för att kolla att det inte var något farligt som skulle anfalla Kakan som hade frusit fast där alldeles stel framför skramlet. Ingen fara på taket där så vi kunde klafsa vidare i lervällingen. Här är Kakan och jag vid skramlet.

De är för roliga de tvåbenta alltså. Vid nästa moment hade de klätt ut sig till spöken. De två stora karlarna Micke Ahlbom och Jim DeWitt hade spökat ut sig. De var rätt kul, förutom att de gick så himla långsamt och Kakan tog evigheter på sig att släppa mig. Till slut blev jag i alla fall fri och kunde springa fram och kolla killarna.

Till sist var det dags för samma lek som i början. Men den här gången hade jag lärt mig att den där snusktrasan var inget för mig så jag sprang bara mellan Kakan och Testledaren när de kastade den och struntade i att ta tag i den.

Det allra sista momentet skulle egentligen ha varit ett skottprov där det skjuts 4 skott. Detta hade mattarna dock bestämt sig för att inte låta mig få göra. Beskrivaren och Testledaren frågade flera gånger om vi verkligen var säkra på att jag var rädd och om vi verkligen ville avstå. De tyckte att jag var så bra på att avreagera snabbt och att det var synd att jag avstod. Beskrivaren hade testat en collieflicka, som påminde mycket om mig till sättet, på Korningen som hon klarat galant. Men mattarna hade verkligen bestämt sig. Jag fick en stor nyårsraket uppskjuten nära mig när jag var liten och blev skrämd och på senaste nyår var jag rädd igen. Därför ville inte mattarna riskera att jag skulle bli rädd och kanske må dåligt av skotten.

Här kan ni ta och titta på actionfilmen ”Lassie återtar skogen” när jag går igenom några av momenten:

Har lagt mitt resultat på min webbplats. Där står det vad varje siffra och gradering betyder och vilka rutor jag fick mina kryss i. Ni kan läsa hur nyfiken, lekfull, överraskad osv jag var för varje moment.

Här är spindeldiagrammet över mina resultat på mitt MH:

Det här är ett spindeldiagram över medelvärdet på alla testade colliehundar tillsammans:

Här hos Svenska Brukshundklubben kan ni läsa mer om MH.

Hann skaffa mig ännu en flickvän på MH-dagen. Det var Ullsåsas Glory Önskestjärna med matte Lotta som också var där för att göra sitt MH. Här ser ni söta tjejen med min polare Erk som också blev rätt förtjust i henne. Fast det var ju jag som träffade henne först.

Gnällspik

Amen herregud kan den här snön försvinna någon gång eller? Nu frestas det med små grästuvor långt från vägarna så man får klättra och kämpa sig genom halvmeterdjup snö för att kunna slå en drill.

Här kämpar jag mig framtill grässtråna

Inte kunde vi träna på klubben heller. Vi kämpade oss ut till banan, men där var det typ en meter djup snö. Man fick hålla till på parkeringsplatsen.

När det inte gick att promenera eller träna så åkte vi till stan istället. Där var det ju hur grått och trist som helst bara massa parkeringsplatser. Bara jag som lyste upp tillvaron där i allt det grå.

Bilar och lera var man än tittade. Längtar till gräset och blommorna.

Äntligen hemma igen. Ibland händer det kul grejer där med. Såg två gigantiska pippisar, svanar hette de. Tyvärr var det som sagt för djup snö för att jag skulle kunna springa ut och hälsa på dem.

Inofficiellt snyggast igen

Har varit och svängt mina lurviga i vänstervarvet igen. Den här gången ägde det hela rum på min hemmaklubb OTBK i Alunda. Det var riktigt festligt där, såg helt annorlunda ut med alla tält och försäljare. Gillade att de grillade massa smaskigheter. Blev ordentligt avslappnad när jag träffade de här grabbarna, det var ju hur lätt konkurrens som helst. De hade tydligen inte slutat fälla i tid, alldeles kala var de stackarna.

Domare Jens Myrman var som alla andra domare. Det skulle klämmas och kännas precis överallt. Människokär som jag är tyckte jag att det var rätt mysigt.

Upptäckte att det inte var de kala killarna som var mina konkurrenter utan två helt andra långhåriga grabbar. De hade bara en klass för hanhundarna eftersom vi bara var tre stycken. Jag var yngst men jag ansträngde mig för att se vacker ut och springa snyggt och det lönade sig för jag vann. Tyvärr fick ingen av oss något HP, inte heller tikarna fick några HP:n. Därför bled det inga BIR eller BIM i vår ras. Snopet. Som tur var var det bara en inofficiell tillställning.

Vi kände oss ändå nöjda och åkte hem och firade med en långtur på golfbanan.

Så ren och fluffig

Oj oj oj vilken dag. Jag har haft en otroligt slitsam dag med shopping och total genomtvättning för första gången. Inte undra på att man däckade snabbt efter duschen.

Inledde dagen med att åka och shoppa. Först var det mattarna som skulle rusa runt på IKEA och andra trista ställen. Fast okej, de skulle köpa en del prylar till mig. Ett Scaliborhalsband köpte de för jag har redan haft en handfull fästingar på mig. Hoppas det där halsbandet fungerar och att jag inte får några biverkningar. Känns lite läskigt. Men å andra sidan kan man ju bli sjuk av de små elakingarna också. Som att välja mellan pest och kolera.


Jag fick följa med in på Granngården. Där köpte mattarna en påse med gröna ben med mintsmak som jag ska ha att borsta tänderna med. Själv så lyckades jag i ett obevakat ögonblick snatta åt mig en supergod rund kaka. Tyvärr hann jag bara ta en liten smakbit innan jag blev upptäckt. Surade lite över det, men mattarna tröstade mig sedan genom att jag fick dela deras stora hamburgare från Max med dem.


Ingen rast ingen ro. Så var det dags för min allra första totaltvätt. Kände mig aningen orolig men försökte ta det lugnt. Som tur var behövde jag inte hoppa i nåt badkar utan bara gå rakt in i duschen. Jag har ju duschat förut så det gick ju bra. Det var när de skummade och gnodde som det kändes lite jobbigt. Det var så varmt i badrummet och jag tyckte jag blev så platt och smal. Resultatet kändes oroväckande.


Till slut sköljdes alla bubblor och allt skum ur min päls och jag blev handdukstorkad.

Det räckte såklart inte med att torka mig med några ynka handdukar. Det hjälpe inte heller att jag själv skakade mig otaliga gånger. Men mattarna visste besked såklart. De tog till hårtorken i flera omgångar. Jag gillar hårtorken, den har jag upplevt flera gånger under snöiga dagar.

Så fort jag kunde slängde jag mig ner i min säng, var helt slut. Sängen blev snabbt blöt men jag orkade knappt bry mig. Försökte bara häva mig åt sidan till min rosa gosefilt som var torr.

Pongo ställde upp för mig och lät mig sova på honom.

Så här ren, fin och vit såg jag ut dagen efter. Jag har inte inte blivit borstad ännu men jag är ändå nöjd med resultatet.

foto: Monica Johansson

foto: Monica Johansson

Första lektionen

I går var jag på min första lektion på Allmänlydnadskusen. Vi var sju vetgiriga lurvisar som sammanstrålade på Olandstraktens Brukshundklubb. Fem killar och två tjejer var vi så det var ju lite konkurrens om tjejerna.

Först fick vi sitta i bilarna när alla mattar var inne och körde teori. Sen var vi ute på planen och körde sicksack mellan varandra och inkallningar. Allt det där var ju plättlätt tycker jag men samtidigt så var det aningen svårt att fokusera på uppgiften när det var så många intressanta fyrbenta där som man kunde snacka med istället. Får väl erkänna att jag själv blev lite högljudd ett tag där. Ledarna hade haft colliehundar själva så de visste precis hur jag skulle tas. Nästa gång ska vi jobba med klicker, tur att matte precis köpte en på Lilla Stockholm då.