På besök i storstan

Nu har jag varit inne i Norrtälje och slagit runt – eller okej kanske snarare gått runt.

Matte Kerstin skulle klippa sig så Kakan tänkte sitta med mig i bilen och vänta eftersom det regnade precis hela tiden. Men det tyckte jag verkade trist så jag sa till att vi absolut måste ta en sväng. Hittade en lämplig gräsmatta att markerade revir på med både det ena och det andra. Det är viktigt att utvidga sina domäner. Här lekte jag loss med stora maffiga grenar också. Kakan och jag hann med att gå i en gångtunnel och att titta på ån – den imponerade föga på mig med tanke på att jag stått på bryggan ut i sjön och hade det att jämföra med. Sen kom Kerstin tillbaka och var korthårigare. Själv blir jag minsann bara klippt mellan dynorna så det är inte mitt fel att jag ser tilltufsad ut på korten.

Tydligen var det nåt köpcenter som hade min mat så vi åkte dit också. Där tittade jag på hur en massa människor såg ut att ha roligt när de gick fram och tillbaka genom automatiska dörrar. Så det provade jag själv på ett gäng gånger. Ganska kul men efter sisådär tio gånger hade nyhetens behag lagt sig. Men jag gillade att känna mig som värsta kändisen, alla skulle titta, berömma och gärna hälsa. Men jag är helt enkelt bara så himla söt och snygg tydligen. Få se om jag kommer undan med lika mycket när jag växer till mig.
Passade också på att gå en massa gånger över galler som hade en halv meter till marken under sig. Det var hur lätt som helst det också.
Men till slut stannade jag och Kakan i bilen när sista shoppingen skulle avklaras. Måste erkänna att jag inte ens orkade knapra i mig godisarna som rasslade in i min bur. Hade tagit med mig min polare Pongo, så vi trängde ihop oss i ett hörn och sov hela vägen hem. Imorgon tror jag att jag ska sova ganska länge.

Vattenlek

Mattarna hade pluggat på att i miljöträningen så ska det ingå att gå på en brygga, så idag åkte vi till sjön. Här bara kryllade det av spännande lukter. Som att komma in på parfymavdelningen på NK, jag blev förtjust i doften Eau d’autre chien.

Vattnet såg inte så där väldigt fräscht ut så jag skippade simturen den här gången.

Det fanns en riktigt lång brygga som jag tog täten ut på. Men det hände nåt konstigt när vi hade kommit ut en bit, brädorna liksom rörde på sig. Då sa jag till att vi måste skynda oss iland igen.

Väl iland hittade jag en skojig lekplats där nån hade hängt upp en läns som jag kunde svinga och leka Tarzan med.

Men sen tänkte jag att jag måste ju ut och kolla den där bryggan igen. Olösta gåtor är inget för mig. Sagt och gjort så travade jag käckt ut tills mattarna sa stopp. Stod och kikade på ett gäng vattenloppor som hade intagit viken och tyckte det såg rätt spännande ut att leka i vattnet. Kanske bjuder jag med Almi hit en dag så kan vi ta ett dopp tillsammans. Det finns fin sandstrand att gå ut ifrån om man inte vill hoppa från bryggan. Nu misstänker jag att det nog blir jag som tar vägen från stranden eftersom Almi är en sån där vattenhund som gärna kastar sig från bryggor. Själv vill jag gärna ta det lugnt första gången tror jag.

Njuter framför brasan

På senaste tiden har det inte varit mycket bevänt med utelekarna eftersom det regnat så sanslöst mycket. Men mellan skurarna så tog jag mig i alla fall ut på en kortis. Kilade förbi hos Selma som bor på samma gata som jag men som jag inte har hunnit träffa ännu. Hon var tyvärr inte hemma, men jag tog chansen och besteg och luktade på hennes stora grushög. Satte dit mina väldoftande och snyggt bruna tassavtryck så hon skulle veta att jag varit och hälsat på.





Hann precis hem innan nästa regnskur kom. Då tyckte jag det passade perfekt att tända i kaminen och se till att det blev lite anständig värme inne.






Ni ska veta att det är ganska jobbigt att bestiga främmande grushögar, så jag hade verkligen gjort mig förtjänt av en ordentlig vilostund vid brasan.

Pang - pang

Ingen rast ingen ro på det här stället inte. Främmande strömmar till hela tiden tycks det. Idag kom två kompisar till Kakan för att inspektera mig. Här var det inte frågan om att bara se men inte röra inte. R-M hade med sig en konstig sax med massor av taggar, effilering hette det visst. Hon visade lite hur man kunde snygga till mina hasor bl.a. Men problemet var tydligen att jag inte har så mycket hår ännu. Mattarna blev förtjusta i saxen så en sån ska tydligen införskaffas. Annars håller Kakan mest på och småputsar mellan mina dynor för att jag inte ska få fukteksem eller halka på parketten. Det är okej tycker jag. Men ska verkligen främmande komma och kasta sig över en på det där sättet. Jag menar inte nog med att hon kom med saxen i högsta hugg, hon tog mattarnas fästingprylar och drog bort några elakingar så det sved till också.




Och lyssna här kära vänner, inte var det slut där inte. Själv hade jag dragit mig tillbaka på verandan när de grävde fram värsta James Bond vapnet och satte igång med en eldstrid utan des s like i hallen. Jag vet inte vad de hade väntat sig, men jag orkade bara inte engagera mig i deras obegripliga lekar utan stannade kvar på verandan och gäspade inte alltför diskret för att visa att jag var trött och att det då var dags för gästerna att börja tänka på refrängen.

Här ser ni vapnet och nedan en filmsnutt på hur jag vilar medan de pangar för fullt.





Ärligt talat så gillade jag faktiskt R-M även om hon var lite väl påflugen för att vara första gången vi träffades. Rätt okej att gosa med faktiskt. Dessutom luktade hon gott av Almi och Erk. Hoppas jag får träffa dem snart.



Kakan var exalterad för hon fick en försenad födelsedagspresent i form av en spårlina och matte fick massa snaskiga ben som gå-bort-present. Men jag hade nog tänkt lägga beslag på de där grejerna själv ganska snart. Så jag skulle säga att både R-M och Lena är varmt välkomna tillbaka!

Ska vi byyyyta

Jag har en härlig lång ribba som jag precis har lärt mig att få upp. Ibland får jag sån bra balans med den att jag kan springa i racerfart jättelångt. Men ofta blir det problem för den vill liksom nästla in sig mellan mina framben så jag måste hoppa på tre ben för att kunna bära den.

Här har jag fått ett sånt där riktigt lyckat grepp.

Tyvärr tyckte mattarna att mina racerturer så något riskabla ut så de tog och sågade itu min fina fantastiska ribba. Ganska ledsamt.

Men det är inte så dumt att ha två ribbor heller faktiskt. När jag kommer nära en av mattarna med en ribba i munnen så blir de jätteglada och ropar ”Ska vi byyyyyta” och då är det bara att släppa för då får jag en fet godis. Sen tar man nästa ribba och får en till godis. Himla bra lek för jag får ju dessutom tillbaka mina ribbor igen.

En tur på stan

Passade på att hänga med in till Rimbo när matte skulle göra ärenden. Jag och Kakan gick omkring på torget och tittade på barnvagnar, cyklar, rollatorer och en massa människor. Det är inte helt lätt att glida omkring lite diskret när man är så snygg som jag är, alla vill titta och många ger mig kommentarer. De flesta tyckte jag var söt, hade fina färger och fin hållning och att jag var modig.
Jag tyckte det var lite litet där kring affärerna så jag och Kakan gick till en park med fina blommor som jag kunde revirmarkera lite i. Sen kom matte dit och hämtade oss.

På parkeringen hittade vi en svart typ som strosade omkring. Kaj hette han tydligen. Han blev en aning rädd för mig så jag kunde inte gå ända fram och hälsa. Ska väl erkänna att jag själv tyckte han var lite småläskig när han hoppade och flaxade.

Här tyckter jag själv att jag ser rätt snygg ut när jag spanar in Kaj så jag bjuder er på den idolbilden.

Det blev förstås en lång vila denna eftermiddag som ni förstår. Nu har jag bytt ut min resevattenskål mot den här braiga som fyller på sig själv allteftersom jag dricker.

Dunderåska och nya lekkamrater

Här ligger man och försöker läsa morgontidningen i lugn och ro, men så börjar det ösregna så det smattrar mot verandans plasttak. Dessutom kom det en dundrande mullrande åska och starka blixtar. Men jag var tapper och låg ute på verandan under hela dundervädret och brydde mig inte alls hur högt det än lät.

Kakan har nu återvänt och jag var och hämtade henne vid bussen. Kände såklart igen henne, hon fick pussar och svansvift från mig. Hon hade inte bara med sig tråkiga fästinggrejer utan god mat och dessutom ett MÄRGBEN. Wow säger jag bara. Vilken godsak. Höll på ett par timmar nästan och jobbade med att få ut all märg och tugga bort senorna. Kände verkligen att mitt inre rovdjur kom fram.

Idag fyller jag 9 veckor och har nu bott en vecka hos min nya matte. Detta måste såklart firas så jag passade på att bjuda in tre coola killar som var på mellanresa i Sverige på väg från sitt förra hem i Kina till sitt nya i USA. Vi lekte massor men de tycktes aldrig bli trötta. Som tur var skulle de äta lunch så då kunde jag kila iväg och ladda batterierna lite och återvända med nya krafter och vinna en och annan dragkamp. Hoppas de kommer tillbaka nästa gång de är i Sverige – då ska jag väl ha hunnit öva upp snabbheten i benen lite mer så jag kan jaga ifatt dem.