Höstnjutning

Nu har hösten börjat ta sitt fasta grepp om oss och jag njuter för fullt. Har fått vara ute på lite härliga höstpromenader. I skogen där jag bor kan jag vara lös för jag är så duktig och kommer när mattarna ropar. (Måste säga att det underlättar ju att de har extra gott godis med sig på så’na här turer, t.ex. blodpudding, köttbullar och en gång hade de bullar med leverpastej på!). Dessutom måste jag ju hålla koll så de inte villar bort sig så jag stannar ofta och kollar att de är med. Ibland har jag precis hunnit se när Kakan förirrat sig bakom nå’t träd. Men de hinner liksom aldrig tappa bort sig för jag har har järnkoll, det har man ju om man är vallhund.


Tycker att jag passar bra in i skogens höstskrud. Känner mig som ett med naturen när jag är ute. Brukar leka att jag är Skogens Konung när jag flyger fram över mossan och lingonriset.


En annan härlig promenad gjorde jag med Kakan i Sigtuna. Sol, höstlöv och blått vatten bjöds det på.


Tog mig ut på en brygga och njöt av när vinden fick vassen att svaja och rassla. Ett tag när vinden tog i lite väl mycket så kändes det dock som om vassen tänkte anfalla mig, den kom väldigt nära…


Vattnet såg inbjudande ut så jag var faktiskt modig och gick ner och doppade tassarna.

Tog en vilopaus i en lekpark bredvid en skum ödlefigur.

Barn och drakar

Nu har jag varit på en ännu längre resa, ända ner till mattes barnbarn. Hade föreställt mig att den här resan skulle bli en ren nöjesresa. Det första jag fick göra var dock att hugga i med trädgårdsjobb. Vi klippte nya gräsmattan och därefter hjälpte jag matte att kratta bort allt det avklippta gräset.


Det var ett hårt jobb men man vill ju hjälpa till och vara trevlig när man träffar den här delen av familjen första gången. Därför ställde jag upp som lekfarbror åt barnbarnen också. Det var ett evig spingande efter bollar och rep, som tur var slapp jag i alla fall hoppa på studsmattan med dem.


Allt gick i ett och jag fick inte många tillfällen till vila. Hann slänga mig ner i gräset som hastigast under en tur med A. Blev dock uppsliten innan jag ens hann stänga ögonen, det hade nämligen blivit dags för presentöppning.


Eftersom jag var nyligen hade flyttat hem till matte när barnbarnen fyllde år hade vi missat deras kalas. Så nu var det dags för en extra födelsedagsfest med oss. Hjälpte till att öppna några paket men ingen innehöll det jag hade hoppats på…


Ibland förstår jag mig verkligen inte på de där tvåbenta. De blev alldeles exalterade när lilla A satte på sig en drakdräkt som Kakan skaffat. De behöver väl inga fler djur, de har ju mig – och jag är dessutom på riktigt. Ja mycket ska man tydligen vara med om, jag får se det som en del av min miljöträning.


Smet iväg en stund till min medhavda sovplats eftersom jag var alldeles försvagad och trött av allt jobbande och ingen mat. Det enda jag hade fått i mig var en blandning av nytt och gammalt gräs.


De andra däremot hade tagit både kexpaus (vid datorn)…


…och tårtpaus med en Hello Kitty-tårta som Kakan hade svängt ihop. Nästan oförsvarligt att behandla en gäst som mig på det här sättet.



Men så till slut tog de sitt förnuft till fånga och gav mig kycklingbitar och hela skinnet från den grillade pippin. Det satt fint det må jag säga. Då kände jag att allt var förlåtet och bestämde mig för att låta dem alla få vara del i min flock.