COLLIEGOSSEN LASSIE

Bääääbisarna växer

2012-01-26T19:52:00.001+01:00

Här kommer lite nya bilder på mina barn som nu har blivit lite mer rörliga och som tittar så fint.

Här är min vackre son.

Han gillar att bli fotad ser man, en riktig showkille.

Såhär fina är flickorna som kavat travar omkring i valplådan. Längst bort är Daglösen’s Under My Thumb och närmast ser vi Daglösen’s Honky Tonk Women.

Färg och stil till nya tjejen

2012-01-25T21:39:00.001+01:00

Håller på och funderar över vilken färg på grejerna som Kakans vove ska ha. Vi har tre olika stilar som förslag. Den rosa stilen, den lite tuffare svarta eller den Brittiska lantstilen.

Det har kommit en hel del rosa på senare år. Nu har Hurttas rosa sele kommit som Y-sele också.

Rosa spårsele kan man också köpa.

Superrosa gummistövlar har Hunter tagit fram.

Hurtta har rosa gaiters.

Rosa täcke från Hurtta när man har spårat klart.

Den svarta stilen kan vara snyggt på en collieflicka.
Här en lädersele med nitar, och en svart spårlina.

Svarta stövlar med nitar har Hunter skapat.

Svarta täcken finns det förstås gott om.

Brittisk lantstil med klass.
En sele i läder.

Mossgrön spårlina.

Stövlar med läder och kviltade skaft.

Gaiters från Barbour förstås :)

Kviltad jacka från Barbour

Under den kviltade har man förstås tweed!

Efter jobbet tar man som vove på sig ett kviltat täcke från Barbour

Eller för att få in den rutiga skottska tartankänslan tar man ett från Burberry.

Rosa är ju egentligen min färg så det skulle nog kännas lite konstigt om hon fick den. Den där svarta stilen kan vara bra för henne i början så att hon känner att hon får hjälp att bejaka den lite tuffare sidan av sig. Vi är supersmarta arbetande brukshundar som gärna visar framtassarna i alla tänkbara grenar, rosa förtjänar man när man har bevisat att man är en tuffing som älskar att jobba. Jag hoppas att hon gillar att spåra lika mycket som jag. Vänstervarva är jag nog klar med för egen del, hade samlat ihop mitt tredje cert precis efter att jag fyllde tre år, men jag ska ta och skicka ut henne i några såna varv också om hon först visar att hon spårar duktigt. Sedan kan ju både vi två och Kakan få ha den där Brittiska lantstilen när vi är ute och spårar på Kungliga Djurgården förstås.

Förkovran

2012-01-24T21:29:00.000+01:00

Vi har fått höra från en massa folk som tränar lydnad att det här med klicker är väldigt användbart. De borde ju veta vad de talar om de här människorna som har nått så långt upp i klasserna. Vi har varit lite tveksamma men nu ska vi i alla fall ge det ett försök. Kakan vann ju en hög med klickers och en bok om hur man tränar med klicker så de kommer väl till pass nu. Tack för det Hundens Värld.

En annan bok som Kakan haft liggande sedan i somras men nu har börjat ta tag i på allvar är Maria Hagströms (numera Brandel) ”Från valp till stjärna”. Tack för att du fixade den Marie den verkar mycket lovande.

Collieintervjuer

2012-01-18T21:53:00.001+01:00

Hittade en webbplats, Hund Online, där det fanns två intervjuer från 2009 med en collieuppfödare (Bettan på kennel Springmist) och med en colliägare som ägt collie i många år (Marie Angleby). Blir så glad när man hittar ariklar med just duktigt colliefolk!

Eyes wide open

2012-01-18T18:16:00.001+01:00

Den 17:e öppnade alla mina bebisar sina ögon. Välkommen till denna vackra värld, förstår att ni trivs när ni har en sådan vacker mamma att titta på.

Lydnad i telefonen och i Paddan

2012-01-18T15:05:00.002+01:00

Kakans telefon har fått sig en ny app, nämligen Lydnadsappen. Den räknar ut poängen och den innehåller alla nya reglerna för varje moment i varje klass.

Och hennes iPad har fått appen Lydnadspoäng.

Pappa till två flickor och en gosse

2012-01-15T21:37:00.001+01:00

Jag har som ni vet blivit PAPPA. Detta under skedde fredagkvällen den 6 januri på Daglösen’s kennel. Först kom tre flickor och sedan en maffig gosse på 250 gram. Min tjej Ticket (Beyond’s keep on loving me) var jätteduktig, de ploppade ut lätt och fint. Minsta tjejen vägde nästan ingenting så hon orkade inte stanna i denna världen utan gick bort knappt ett dygn gammal, jag ser din stjärna lysa på kvällarna mitt lilla hjärta!
Här är de tre syskonen, en pojke och två flickor ett dygn gamla.

Och här har de hunnit bli hela fyra dygn de små hjältarna.

Här är de en vecka gamla och har fått sina namn. Först ser ni de två flickorna och underst kommer min son. Fina va? Jag kommer noga följa er framfart här i livet mina fina småttingar, har stort hopp för vad ni kommer att kunna bli.

Det är inte annat än att man blir lite nostalgisk och tänker tillbaka på sin egen ungdom.
Här är en bild på mig och min syster Tilly. Jag ligger närmast kameran. Min syster planerar faktiskt också att bli förälder i år.

Här är jag som ung spoling när jag springer runt med min favoritbräda. Hoppa över lilla diket med brädan i högsta hugg gör jag också. Måste säga att det inte är stor skillnad på hur jag är idag faktiskt, än är det sprutt i gubben.

Gott slut 2011

2012-01-12T22:16:00.001+01:00

Så har vi kommit fram till den sista händelsen 2011 nämligen julen. Jag firade den nere i Linköping med en massa folk. Fick egna julklappar också både godsaker och leksaker minsann. Här öppnar jag ett paket med en gummiboll på snöre.

De här köttbullarna var jag riktigt sugen på de var gjorda på egenskjuten hjort och vildsvin.

Jag deltog bäst jag kunde i alla barnens aktiviteter. Att stå i centrum är jag bra på. Det som funkade bäst var att ställa sig på beskrivningarna till allt Harry Potter lego som barnen hade fått. Då brydde de sig bara om mig!

Såhär såg mitt julkort ut för i år. Grannen hemma hos matte hade byggt den här coola tomten.

Hoppas ni alla får ett lyckligt och framgångsrikt 2012. 2011 innebar på tävlingsfronten att jag tog mina två sista cert och blev fullcertad samt att jag klarade anlagsprovet i viltspår med bravur. 2012 kunde inte börjat bättre, jag blev nämligen pappa nu i januari, men mer om det in nästa inlägg.

Letandet efter en särbo

2012-01-12T22:04:00.001+01:00

Kakan har ju väntat och letat i åratal efter en flickvove som ska bo hos henne. Hon har haft otur med att tikar gått tomma, fått göra abort av valpar och livmoder, att bara killar har fötts, att det fötts en massa pojkar och en enstaka flicka men som då skulle stanna på kenneln. Mycket tittande i Avelsdata, läsande av statistiklistor från snälla Statistikansvarig på SCK, besök hos hundar, publik på MT o MH av intressanta linjer och samtal med vänner har det blivit de senaste åren. Det är så mycket som ska stämma när man köper en bruksras, ja när man köper vilken ras som helst egentligen – hälsa, mentalitet, ett sunt och vackert utseende. För collierasen finns det ju mycket information att hämta om alla dessa delar, vilket ju är alldeles ypperligt samtidigt som det gör köpet extra komplicerat.

Än har hon ingen hund, men nu står hon här igen och väntar på att en speciell tjej ska paras och kanske få ur sig ett par flickor så att en kan få komma och bo hos Kakan. Nervpåfrestande process det här där hon pendlar mellan hopp och förtvivlan för varje valpning hon väntar på. Må det lyckas denna gång. Det har varit en nyttig resa och hon har fått en bra inblick i collievärlden under all den tid det tagit att leta och välja, så någon mening med att det tagit sådan tid måste det ju vara.

Hoppas ni alla collielovers nu hjälper mig hålla tassarna den här gången så att jag får min särbo till slut!

Stora Stockholm 2011

2012-01-12T18:53:00.001+01:00

Kakan var alltså iväg till Stockholm Hundmässa eller Stora Stockholm som vi fortsätter att kalla det lite informellt såhär. Det var shetland sheepdog som gällde för hennes del eftersom hon skulle vara handler åt Lycka från Sagalyckans kennel. Lycka tävlade i juniorklassen tillsammans med sin kennelsyster Clara (Sagalyckans crystal blue eyes). Lycka var superduktig och Kakan fixade ställandet på bordet minsann. Men domaren var inte förtjust i Lyckas söta ansikte hon har fått CK tidigare men hon har ett speciellt sött ansikte som inte alla tilltalas av så idag gick hon inte vidare. Clara däremot knep åt sig en fjärdeplats på sin första officiella utställning. Det var hela 16 tikar med i juniorklassen.

Kenneln hade också med sig Bella (Sunny-Hill´s Blue Belle) som tävlade i öppen klass och placerade sig som trea med CK. En allt som allt lyckad sheltiedag minsann.

Kakan hann också kila iväg och språka lite med folket i Collieklubbens fina monter.

I montern jobbade duktiga LPI LPII Eurotop’s Id’s Mon Ami. Hon stog och tog emot besökare och var glad och lät sig klappas så snällt.

En väldig fördel var det att Collieringen faktiskt var placerad alldeles bredvid Sheltieringen så Kakan kunde följa med bra vad som hände där också. BIR blev Silverlady’s Destination med titeln Nordisk Vinnare och BIM blev Seabound’s Star Catcher med två titlar från idag. Här visar Stjärnan sin glädje tillsammans med sin uppfödare.

Rättmätt

2012-01-12T18:00:00.001+01:00

Strax före Stora Stockholm var vi och tränade utställning och klicker inomhus på med Sheltieklubben. Kakan skulle visa Lycka så hon ville passa på och hinna öva med henne innan den stora dagen.

Här tränar Kakan o Lycka

Clara (Sagalyckans Crystal Blue Eyes) och Bella (Sunny-Hills Blue Belle) skulle båda ställas på Stora Stockholm så de var också med på träningen. Mest var de där för att öva sig själva och inte matte eftersom matte var en av lärarna!

Jag passade på att bli mätt på platt och jämnt underlag av en av instruktörerna. När jag mättes på exteriörbeskrivningen gjordes det på en lerig och gräsig åker en gång så det blev inte så exakt, vi har alltid trott att jag var större. I det protokollet står det att jag är 58 cm men nu visade mätstickan på 60,5 cm. Det verkade mer rimligt. En colliegosse ska enligt standarden vara max 61 cm så det här blev ju alldeles utmärkt. Man ska sikta högt brukar jag säga, och mattarna tycker nog det är tryggt med en stor kille att hålla i tassen när det blåser snålt.

Besök hos Melonbollen

2012-01-10T21:03:00.000+01:00

Bjuder på några bilder från ett besök i Linköping där jag alltid hittar min kära melonboll att spela med.

Valpar väntas

2011-12-29T21:32:00.000+01:00

Nu har jag äntligen fått gå hela vägen med den finaste av flickvänner. En dag kom hon åkande ända från Värmland hem till mig på landet. Såhär fin är hon. Hon är sparsamt utställd men har ett cert.

Hon kom verkligen på rätt dag. Hade svansen i vädret hela tiden.

Jag fick titta och prova som jag ville. Jag var lite osäker på vad jag skulle göra först för det var första gången för oss båda. Hon stog så snällt och gick omkring lite för att jag skulle förstå. Och minsann fick jag till det till slut så nu kommer det nog små Lassiegossar och Ticketflickor i januari nästa år.

Hoppfull

2011-12-29T21:01:00.000+01:00

Jag är så lyckligt lottad som får bo alldeles intill den fantastiska skogen där jag kan springa lös och ha roligt. Här hoppar jag över omkullblåsta stammar.

En klart lycklig dag med Clara och Lycka

2011-12-29T20:45:00.001+01:00

Ja ni nu var det ju hundra år sedan jag bloggade och inte är det mitt fel inte. Jag lever livet och skapar massa intressanta händelser men den däringa Kakan som ska hjälpa mig med tangenterna har visst haft annat för sig. Nu har jag dock fått fatt på henne så vi gör ett försök att komma ikapp här då.
En dag i mitten av oktober hade jag två av alla mina flickvänner på besök. Den här gången kom Clara och Lycka med hela familjen från Sagalyckans kennel på besök hem till Kakan där jag för tillfället befann mig.

Här är jag inne med tjejerna. Den sobla är Lycka som precis skulle fylla ett år. Det andra är Clara som är fyra månader yngre.

Lycka hittade en av mina små tuggpinnar. Jag delar gärna med mig, i ärlighetens namn är jag inte så himla förtjust i tuggpinnar. Kan funka ibland, men godast är tandborstpinnarna det är smarriga grejer det.

Clara tog över pinnen och smällde i sig hela. Härligt att tjejerna kände sig som hemma, betyder att jag var en god värd.

Tog med dem ut på en promenad i omgivningarna också. Då träffade vi på de här små rackarna. Det bor väldigt mycket olika hundar här i husen runt Kakan.

Man blir himla trött av att hänga en hel dag med brudarna. Tar mig här en välförtjänt vila på Kakans nya soffa. Perfekt med den där extra utstående delen, den har jag gjort till min plats.

Collieträff

2011-10-27T12:40:00.003+02:00

Har varit på Collieträff som ordnades av Collieklubben Östra. Vi höll till i Mörtsjöängarna i Täby. Vi var ett härligt litet gäng som kom och fikade och tränade tillsammans.
Här är vi hela hundgänget som kom. Kortisen Spike, valpen Liam och Chille och Albin och så jag förstås. Dessutom kom matte till Mironik’s Elvira Madigan (Vilda) men voven stannade hemma då hon varit ute på skogsäventyr och var alldeles trött innan träffen. Jättekul att matte kom, speciellt som Kakan då fick en massa matnyttiga lydnadstips av matte som tävlat på elitnivå.

Lilla Liam (mamma är Mironik’s Ursus Malai) var jätteduktig och tränade på med oss andra när han inte lekte med sin repboll. Jag hade sett honom förut, nämligen på utställningen på OTBK som Collieklubben ordnade där veckan innan.

Min matte fick låna unge herren Spike.

Grabbarna grus, Chille och Albin vars matte hade ordnat hela träffen.

Dagens tema var rallylydnad som jag själv är novis på. Det var jättekul och jag var superfokuserad när vi körde. Helfestligt att man fick använda både röstkommandon och kroppsspråk för att genomföra momenten. DK vad är det liksom?

Här testar jag ock Kakan slalom som var ett av momenten i rallylydnaden.

Mentaltest - Korning

2011-10-27T10:57:00.002+02:00

Det här inlägget låter jag Kakan skriva, så ”jag” är alltså just här Kakan.

Vi kom med på ett MT på Örebro BK, Tusen Tack Bettan för att vi fick vara med!

Jag börjar med förklaringarna (eller bortförklaringarna ha ha ha…) och det är att Lassie dagen innan och denna dag inte hade ätit någon mat och att vi körde till Örebo samma morgon som han skulle gå banan. Borde ha insett att jag skulle ha brutit honom direkt i kampen när han inte var sig själv, men jag var så inställd på att han skulle gå det eftersom det hade varit så extremt svårt att få en plats och jag hade känslan av ”now or never” vad gällde MT. Märkte direkt att han var jättetrött, han ville inte kampa med bitstocken som han annars älskar, inte ens med mig. Även om han hängde med och sprang efter stocken så började han skälla sådär ljust som han gör när han är trött och behöver sova.

I alla fall så gick som sagt kampdelarna åt skogen medan det egentligen skulle ha sett ut såhär.
Lassie i vintras med bitstocken som är hans favoritsak nummer två efter bollen.

Nästa del var Förföljandet. Där sprang han iväg men fastnade mitt bland alla rep och nosade runt på de svarta plopparna som håller fast repet istället för att bry sig om trasan.

På Uthålligheten när trasan åker in i ett rör sprang han efter men stannade inte kvar och jobbade.

Så var det dags för mig att springa och gömma mig och för Lassie att ta sig förbi ett antal halvgubbar som stod i halvcirkel. Han stod och pep efter mig och när de släppte sprang han iväg som ett skott genom gubbarna, men kom ut på sidan så det tog några sekunder extra att hitta till mig. Inga problem att gå förbi gubbarna på tillbakavägen heller.

Han orkade inte engagera sig i några människor idag tyvärr. Annars är alltid folk så förvånade över att han är så extremt social för att vara collie. Han tror att han känner alla och så fort han får chansen ställer han sig vid okända och pressar sig emot dem för att bli kliad på ryggen. Men idag tog han bara måttlig kontakt och hälsade kort på de som kom. På en del av det sociala samspelet, den med killen som var utklädd, visade han stort intresse och drog och ville iväg och kolla. Men när killen tog av sig kläderna och vände ryggen till var han inte så intressant längre utan det blev bara en kort hälsning. Han fick här betyget ”Svarar ej på lekinviter”.

Så var det dags för hans gamla paradgren Dumpe. När han gick MH skällde han ut dumpe och gick sedan fram själv utan att jag tagit ett steg. Men idag skällde han ut dumpe och gick en bit fram sedan gick han åt sidan och gjorde något annat. Fick lov att ropa in honom när jag stod framme vid dumpe, men då kom han ju som en pil och nosade själv.

Efter Dumpe var det skramet. Det här skramlet var ganska förvirrande. De flesta banor jag varit på har haft skramlet uppe på en bänk/ställning i form av en plåt och inte såhär bakom en slags täckgrej. Har sett ungefär samma på Vaxholm dock men där räckte det för alla hundar att gå fram till täckgrejen för att bli godkända och då var momentet klart. Lassie hoppade till men kom fram och nosade på framsidan av täckgrejen här. Sedan var han klar tyckte nog han. Men det räknades inte utan han skulle ha gått runt och fram till tvättrumman som stod bakom. Jag fattade inte heller så jag tog bara ett steg mot täckgrejen när de sa att jag skulle gå halva sträckan fram.Till slut sa de till att jag skulle gå bakom och där ropa på honom och då kom han ju som vanligt snabbt dit. Han tråkade ut sig och började skälla ljust när vi var tvungna att stanna där bakom ett tag även efter att han direkt nosat på trumman.

Så kom vi till släden. Här sa Lassie till den på skarpen när den började komma nära. Måste säga att jag tycker att domaren drog den väldigt konstigt. Han körde förbi hunden i rasande fart och sedan nästan ända på mig, bara en meter ifrån knappt. Har aldrig sett någon släde gå så fort hela slutsträckan, dvs. sista tredjedelen och dessutom förbi hunden. I alla fall så gick Lassie fram och nosade när jag hade gått fram och stod bredvid släden.

Om man tar de här tre momenten och lägger dem till bedömningen Nyfikenhet tycker jag att han i alla fall borde ha fått ”Går fram med hjälp” och inte som han fick ”Lång tid med hjälp för att gå fram”. Men jag vet ju inte hundra vad som ligger bakom de här formuleringarna, trodde att om han kom direkt när jag ropade på skramlet att det räknades som att han ”går fram med hjälp”, men kanske hamnar man i kategorin ”Lång tid..” om man blir tvungen att ropa på hunden?

Skotten vet vi att han har svårt för, vi avstod dem på hans MH men nu lät vi dem skjuta ett skott. Han visade att han blev berörd genom att börja gå runt så vi slutade vid ett skott.

Sammantaget hade jag en extremt trött hund som inte orkade engagera sig som han brukar. Men han visade ändå hyfsad anpassningsförmåga (30 p), lite halvdan koncentration (30 p), avreaktionen var inte som på MH där han inte hade några kvarstående rädslor för att här visade han undvikande en gång när jag gick förbi släden (30 p) och i minnesbilder räknas väl också släden in för där fick han 15 p, han stod emot bra och blev inte speciellt rädd men han fick en trea alltså 12 poäng på det. Slutsumman blev 226 poäng.

Vi GRATULERAR de hundar med hussar och mattar som denna dag klarade Korningens mentaldel:

Thomas med Dantos Mystery Man (Tapper)
Anders med Seamist Snow n’ Ice (Silver)
Bettan med Springmist’s the Magician (Tobbe)
Bengt-Erik med Rowan Height’s Taylor Hayes (Taylor)

Lassies MH kan ni läsa om här och se filmen på några av momenten.

Viltspårsträning

2011-09-20T20:41:00.001+02:00

Det här får bli ett samlat inlägg om min viltspårsträning. Efter godkänt anlagsprov tränar vi vidare med de olika svårigheterna i öppen klass. Kakan har dock bestämt att hon inte vill ta ut mig på fler tävlingar i det här för hon är inte hundra på att jag skulle klara skottprovet, en 9 mm ca 10 meter ifrån mig. Dessutom vill hon inte tävla om hon inte är hundra på att vi klarar oss, men jag säger att man kan aldrig vara hundra vad gäller hundar och tävlingar, men hon vägrar i alla fall. Men tack och lov får jag i alla fall fortsätta träna viltspår som jag är helt galet förtjust i.

Måndag: spåret hade legat 16 timmar i regn. Körde oblodade vinklar. Gick galant.
Tisdag: spåret hade legat 6 timmar. Tog med sadistvinkeln för första gången, alltså den med tillbakagång. Jag gick åt rätt håll på en gång. Gick väldigt snabbt och lätt.
Torsdag: spåret hade legat 17 timmar. En 15 meter tillbakavinkel. Jag går åt fel håll och ringar och försvinner så Kakan måste ropa tillbaka mig. Då går jag på spåret och åt rätt håll. För övrigt snabbt och lätt spår.
Fredag: Spåret legat 19 timmar. Två tillbakavinklar. Den första går jag på luringen men hittar tillbaka. Andra spårar jag ur men ringar mig tillbaka.
Lördag: Spåret hade legat 19 ½ timmar och innehöll två tillbakavinklar. Snitslarna i början var stulna!!! men Kakan minns var hon hade börjat. På första återgångsvinkeln kom jag snett in så det blev rätt på en gång. Den andra gick jag åt fel håll men vände och hittade direkt tillbaka.
Onsdag: Två spår som bara är tillbakavinklar i sig, 7½ timmar. Kakan har bestämt att här är det delmomentsträning som gäller precis som i lydnaden. Den första gick jag åt fel håll men vände efter en liten bit och kom tillbaka till skiljevägen och gick åt rätt håll. Spår/vinkle två gick jag åt fel håll, vände och återgick till starten sedan åter till skiljevägen där jag valde rätt håll och hittade skanken.
Torsdag: Spåret var 22 timmar gammalt. Två spår med enbart tillbakavinkeln. Den första vinkeln gick jag åt rätt håll direkt på. Den andra vinkeln/spåret gick jag in på fel vinkel men vände och gick spikrakt tillbaka till delningspunkten och rakt åt andra hållet och hittade skanken.

Huggit i

2011-09-14T16:10:00.000+02:00

Jag har fått hugga i och hjälpa mattarna med höstveden. Ett slit och släp var det men jag är en stor och stark kille jag. Först skulle allting bäras till klyven. Här är jag på gång

Vi skulle för första gången bygga en sån där rund pyramidstapel. Jag fick lov att inspektera noga så alling hamnade på rätt plats.

Ibland kune jag inte hålla mig utan tog paus och lekte med en av klabbarna.

Såhär fin blev vår stapel. Vi slängde ner en hel massa inuti också så nu hoppas vi den står sig ända till nästa vinter och torkar fint.

Sommarbestyr

2011-08-21T20:27:00.003+02:00

Nu börjar det kännas lite höstlikt hemma hos mig. Det är skönt tycker jag för jag gillar inte när det är sådär gräsligt varmt. I sommar har jag passat på att tappa massor av päls, jag har faktiskt aldrig varit så naken som jag är nu. Känns härligt och luftigt. Ytterligare en del försvann nyligen när mattarna duschade mig med vattenslangen utomhus och schamponerade mig. Som tur var hade de kopplat om slangen in till badrummet och dragit ut den genom fönstret så jag fick ljummet och skönt vatten. Är ändå ingen höjdare att schamponeras tycker jag. När jag är klar brukar jag rusa runt som en galning och gärna rulla mig också om jag kommer åt.

Har hunnit med att åka in till Uppsala en del på lite semester. Här är jag ute och går med Kakans pappa uppe i Ulleråker, där finns fina miljöer och skogar att ha kul i.

Till sommaren hör ju också det här med grillkvällar. Har hunnit med en del såna också. Min roll är att övervaka köttet.

Men jag har inte bara slappat i sommar inte. Har varit på utställningar och blivit fullcertad, tagit anlagsprovet i viltspår och tränat lydnad med mattarna. Viltspår fortsätter jag att träna för jag är helt galet förälskad i den sporten!

Alla har vi våra dagar

2011-07-29T22:02:00.000+02:00

Royal Kate på Arlanda

2011-07-29T20:54:00.001+02:00

På måndagen efter Collie-SM packades alla vinster och hundar in i uppfödarmattes bil och i Signe/Rut/Alice bil för vidare färd mot Fancymore colliläger i slutet av veckan i Sundsvall. Först skulle det dock göras ett viktigt stopp på Arlanda. Det var ingen mindre än Kungaliga Kate som skulle hämtas upp. Kate satts på planet i England på morgonen så uppfödarmatte ville gärna ha ut henne så fort som möjligt. Det var väl inte det lättaste och smidigaste att få ut en hund på Cargo inte. Först fick man prata med Cargo och scannas där sedan fick man en karta för att köra till Tullen och Polisen långt borta där man skulle få ett dokument stämplat. Det fick köas länge och väl hos tullen. Kakan stod ute och väntade med de andra vovarna och träffade poliser som åkte iväg i piketbussen.

Efter att Kate väntat några timmar borta på Cargo fick hon äntligen se sin nya matte igen. Hon stog där så liten och fin i sin bur mitt bland all stor frakt och enorma hyllor och susande truckar.

En kille kom körande rakt fram till Kate i sin truck för att kolla hennes papper och klippa upp den förseglade buren.

Kate var pigg och nyfiken och kom gärna ut ur den kissiga buren. Här har hon precis fått komma ut och direkt upp och gosa i min uppfödarmattes famn. Hade själv gärna haft en sån gosstund, jag är gaaaaalen i min uppfödarmatte!

På en tråkig grusplan på Arlanda får Kate känna på Sverige. Hon traskar på och är nyfiken och vill hälsa på alla som är med för att hämta henne, Kirsten med dotter och Kakan.

Sedan får hon lite mat som hon kastar sig över, hon har ju inte fått äta något sedan tidigt på morgonen i England.

Här är en liten filmsnutt på när Kate äter sitt första mål i Sverige. Hon är döpt till Kate eftersom hon föddes samma dag som Kate Middleton och Prins William gifte sig.

På den här filmen går Kate en lite promenad.

Jag är faktiskt släkt med den här snygga lilla tjejen på långt håll. Hennes mamma är Danfrebek Duffy och hennes pappa är Merlin (Danfrebek Truly Magical)
Här är Merlin som är trefärgad.

Här är mamma Duffy som är stor och dräktig.

Collie-SM 2011 i Örebro

2011-07-29T13:19:00.011+02:00

Kakan fick verkligen en spännande helg som började med att kompisen Jennys sheltie, en av alla mina tjejer, Sally fick Cert. Sedan vidare till Collie-SM som jag ska berätta om nu och till slut avslutades det hela med uthämtning av en collieflicka på Arlanda som kommit från England och ska bo hos uppfödarmatte.

I år ägde Collie-SM rum i Örebro på brukshundklubben där. Kakan kom iväg tack vare att hon fick åka med Jenny ner till Köping och vidare därifrån med uppfödarmatte ner till SM, snacka om fina vänner hon har!

På lördagen pågick brukstävlingarna och medlemsmöte. Efter att ha installerat sig i stugan där det bodde sex vovar var det dags att äta fin middag med de andra deltagarna. Här ligger Signe (Fancymore Guardian Angel) och vilar sig i stugan.

Kakan passade också på att köpa lotter och vann en uppsättning golfbollar, det passar ju bra när jag faktiskt bor på en golfbana.
Det var såna här fina rosetter som söndagens tävlande suktade efter.

Uppfödarmatte fick hastigt kasta sig ut i ringen med Mironik’s Cooper som saknade handler. Det gick bra för lilla grabben, han fick HP och kom fyra. Jag har träffat honom förut.

Det var en hel massa valpar, hela 25 stycken. Här ser ni Avelsklassen som vanns av hanhunden Rex (Springmist’s the Rednex) med sina valpar från Cool Lines kennel.

Supersnygga DeNiro (Fancymore Special Performance) vann öppen klass.

Championklassen vanns av Sky (Danfrebek Design De Luxe). Tvåa Shep’s gonzales que guapo. Trea Shim’s say it again in blue light. Fyra Sammen’s blue tombe.

I klassen för bästa hanhund var det Sky som vann medan DeNiro kom tvåa. Certet gick till fyran junioren Shim’s here I come my friend.

Bästa veteran blev min snygga morfar Fancymore Double-O-Seven, Naglo.

Så var det dags för tjejerna. I unghundsklassen tävlade Rut (Fancymore Angel of Diamonds) och Charlotte (Fancymore Love Explosion).

Klassen vanns av Seabound’s Love Love Love, den tjejen har ett magiskt steg. Rut placerade sig som trea. Tvåa blev Caradhras maryland mayflower och fyra blev Craft’s easier rose.

Här står tikarna som tävlar om bästa tik medan domaren gör sitt val. Resultatet blev att veteranen Mira (Fancymore Morning Angel) vinner. Tvåa med Cert blir unghunden Brummelisa (Seabound’s Love Love Love), trea Bermark’s Olwen in Blue, fyra Mari-Mon’s Silver Sky.

Mira showade vidare och vinner över korthårsveteranen och blir BIS-veteran, SM vinnare veteran.

Kennel Fancymore vinner uppfödarklassen för långhår och blir BIS-2 uppfödarklass på SM. På bilden Åsa med DeNiro, Meta med Mira, Kakan med Cera och Annica med Naglo.

Här börjar det trilla in tjusiga rosetter.

Sky och Mira tävlar mot varandra om BIR och BIM. Det blir Mira som går segrande ur striden.

Miras rosetter och Skys rosetter.

SM-vinnare långhår vinns av Mira medan Sky kommer på andra plats, SM-2 vinnare!

Här är Skys rosett och pokal i glas som tvåa på SM för långhår.

Mira får tävla vidare om titeln Best in Show och SM-vinnare. Hon vinner över korthårscollien Siiri (Cinnaberrys Shining Star).

Domare Geddes från Ingledene kennel i England var alldeles tagen av Mira. Han kommenterade:”Best class today – absolutely gorgeous”, “A cracking almost 10 year old, born showgirl!” Lilla porslinscollien framför Mira var en present till vinnaren från The International Collie Society, den är tillverkad av Royal Crown Derby och är en brevpress.

Mira fick en hel hög med vandringspokaler och rosetter. Många priser i form av säckar med hundmat, fleecetröjor, ryggsäckar, stolar mediciner mm blev det att fylla bilen med. Sky drog ju också sitt strå till stacken vad gällde vinsthögen.

Gamla pigga damen Alice (Ässtorps Quarisma) tävlade i Rallylydnaden och placerade sig på tredje plats. Hon fick den här bamserosetten och en glaspokal.

Längst till höger är Alice. De andra är hennes samboflickor Signe med sobledottern Rut.

Collin (Ikkatorpet’s Collin) blev SM-mästare i Rallylydnad och SM-3:a i lydnaden klass 1-3. Collin är bara två år gamml. Det är Sky som är Collins pappa.

Åska, (Springmist's Hot Night Crasch) blev bästa lägre/högreklassekipage.

Veteranen Mira var fortfarande pigg och lekfull sent på kvällen efter en hel dag i uställningsringen. Hon tycktes aldrig bli trött, hon showade in i det sista i ringarna. Här sitter hon på en utstiktsplats på Kilsbergens camping och drar ut på segersötman från den härliga vinnardagen.

Sally fick Cert i Köping

2011-07-26T19:30:00.000+02:00

I helgen var Kakan iväg till Köping med Sagalyckans kennel på utställning. Deras Sally - Shellrick´s Black Magic blev 2:a bästa tik med CERT och R-CACIB. Grattis härliga Sally!

Med sig hade Sally två av sina kennelkompisar. Den sobla är hennes egen dotter Lycka - Sagalyckans Bright Starlight. Bluemerleflickan är Clara - Sagalyckans Crystal Blue Eyes som bara var med för miljöträningens skull.

Jenny gav Kakan en superfin present, en sådan här nummerlappshållare som ser ut som en collie. Kakan hälsar och tackar så väldigt mycket!

Senare under dagen tittades det på colliesar som ställde ut. Min uppfödarmatte gjorde tjänsgöring som domarelev i den ringen.

Godkänd i anlagsklassen i Viltspår

2011-07-18T21:36:00.002+02:00

Jag tävlade idag och fick Godkänt i anlagsklassen i Viltspår! Omdömet blev ”Mycket duktig spårhund som gör ett fint och noggrant spårarbete”. Jag fick högsta betyg på alla delmomenten där man beskriver hur jag jobbade i vinklar, på raksträckor och på bloduppehåll. Fick full pott på arbetstempot, jag klarade spåret på 16 minuter, 14.06-14.22 var jag ute. Man får max 30 minuter på sig. Slutpoängen blev näst högsta möjliga, dvs 37 av 42. Hade bara matte Kakan skött linföringen lite bättre så hade vi fått ett HP också sa domaren. Kakan fick instruktioner i hur hon ska träna sig själv i att hantera linan.

Känns så härligt att kunna lägga till en sådan här arbetsmerit till mina utställningsframgångar. Jag vill ju att alla ska förstå att jag inte bara är yta, jag är både snygg och smart!

Uppfödarmatte godkänd utställningsdomare

2011-07-13T19:46:00.005+02:00

Läste precis i senaste numret av Hundsport om de nyutexaminerade utställningsdomarna och då fick jag minsann syn på min uppfödarmatte. Tror inte jag har skrivit något här om att hon för några veckor sedan blev godkänd utställningsdomare på collie, australian shepherd och rottweiler. Grattis igen från mig!

Erk på utställningar

2011-07-11T21:37:00.000+02:00

I helgen drog Kakan iväg på utställning utan mig trots att det fanns collies med i alla fall första dagen. Men jag fick inte följa med för jag har redan alla mina cert…Första dagen åkte de till Alfta på en SKK-utställning. Där var det väldigt varmt så Erk (Picabo’s Soul Patrol) som de var där för att ställa ut kroknade. Han fick därför bara very good, på förra uställningen som var en specialutställning fick han dock CERT!

Kakan smög sig bort till collieringen och hann se nästan alla där. Först ut var en enda valp, en tik som heter Seabound’s star bound. Hon var fin och blev BIR-valp.

Sedan kom en kille som jag har tävlat mot. Hans pappa är amerikan så vi ser lite olika ut. Seamist ice spirit heter han och tävlade i unghundsklassen. Ett slätt excellent blev det där men han vann klassen för det var bara han med.

Väldigt få collies, bara 8 stycken anmälda. Två var killar, unghunden och så championhanen Almais Cafe Solo som blev bästa hanhund med CERT och BIR idag. Jättetrevlig gosse som Kakan fick en partstund med, ja med matte också, innan han skulle in.

Så blev det dags för tikarna. Två juniorer, en unghund och två öppna ställde upp. Här är det juniorerna. Den sobla är Golden Mist Silk And Satin som ställdes för första gången och skötte sig jättebra, hon fick ett slätt excellent. Hon är dotter till Castor som exporterats till Australien. Den trefärgade var Steadwyn Black Classic Fashion som Kakan tror fick very good.

På kvällen fick ESSingarna Almi och Erk sallad som godis, de är ena riktiga tossiga vovsingar som accepterar sallad och gurka som godis!

Andra dagen åkte de till Högbo Bruk på en SSRK-utställning med Erk. Här står Erk uppställd med alla andra i öppen klass.

Erk innan han ska springa sista rundan med de andra 3 som gick fick excellent i öppen klass. Alla de fyra unghundarna fick very good och de var bara fyra av nio i öppen klass som fick excellent. Erk blev placerad som fjärde hane i öppen klass utan ck. Det som fick fel var att han saknade ”go” stog det i kritiken, allt annat som vinklar och steg och stomme var utmärkta. Var väl lite trött från igår kan man tro.

Halvbrorsan, samma mamma, Picabos Moonwalker, Michael fick den här dagen very good som alla andra unghundar. Igår gick det dock bättre för Michael som fick r-cert.

Erkspappa Stradom Soul Player, Viktor, blev på söndagen Bir-veteran och sedan BIS 3 i finalen. På lördagen blev han Bim-veteran.

Fotbollar och slussning

2011-07-06T21:57:00.004+02:00

Nu har vi varit nere i Linköping igen hos Kakans bror med familj. Där bor en av mina favoritbollar, den underbara Melonbollen. Det fanns mycket folk som ville spela med mig den här gången, blev flera matcher om dagen för mig. Jippiiiii!

Hittade den här lilla killen som visade sig vara en hejare på fotboll. Vi spelade fint ihop.

Blev en utflykt till Berg för att kika lite. Där hade de en minigolfbana som var nygjord och fin med äventyr på.

Men de som var mäst spännande tyckte jag var slussningarna. Det satt faktiskt många skeppshundar på båtarna. Både stora och små vovar i flytvästar spanade jag in. Annars är jag ju polare med en rik seglardam nämligen Lizzie. Såg ni förresten henne i korsordet isenaste Hundsport?

Kakan o jag på en brygga vid Bergs slussar.

Eftersom Kakan nu fått en elugn till skillnad från sin gamla gasugn på förra stället så har hon nu satt igång och baka igen. Den här gången blev det färggrant värre, nåt hon trodde syskonbarnen skulle uppskatta. Det blev Rainbow cupcakes med philadelphiaost och vit choklad blandat ovanpå som fick följa med till Linköping.

En och annan lite nyttigare maträtt åkte också fram.

Rosettväggen upphängd

2011-06-30T21:49:00.003+02:00

Sådärja, fick precis plats med alla rosetterna i en rad på väggen. Vilken tur att jag äntligen fick mitt sista CERT för fler rosetter hade inte fått plats. Kul tycker jag att jag hann få två reserv-cert som är alldeles nytt för i år. Dessa var de två allra första hanhundsreservcerten som Svenska Collieklubben delade ut, det kommer att delas ut 6 sådana i år och två av dem knep jag.

Vid två av mina CERT så blev jag BIR också och vid ett blev jag BIS-3 mot 11 andra raser. Den där lilla lila fulingen mitt i är från en inofficiell utställning som Kakan drog med mig på för att hon hade blivit så nervös att ställa ut mig efter att jag hade fått en elak tvåa. Kakan tyckte jag skötte mig bra där och repade mod inför nya säsongen och den är vi ju mäkta stolta över; två r-cert och ett cert/bir på fyra utställningar.

Synd bara att det är slut med vänstervarvandet nu när vi kommit igång så bra. Jag får ju inte ut min titel så jag kan aldrig tävla i chmapionklass och då verkar det ju nästan omöjligt att få ett sånt där cacib. Varför kan egentligen samma hund få hur många cacib som helst i Sverige när man bara behöver två?

Svettiga tider

2011-06-30T20:42:00.000+02:00

Nu har Kakan flyttat till det där nya stället. Tycker det verkar bra även om jag stortrivdes med Stora Essingen. På första morgonpromenaden upptäckte vi den här fina stranden och massor av skog och promenadområden. Dessutom mötte vi väldigt många snygga voveflickor. Tror nog jag ska kunna anpassa mig till det här stället också.

En annan fördel med det här nya stället är att det har en stor sval balkong. Perfekt att ligga på och kyla ned sig i dessa stekande tider. Balkongen ska dock målas och inredas så vi får se hur mycket kylande golv som kommer att bli kvar till mig. Jag kommer dock att strida för min sak. Ska jag bo här ibland så får hon faktistk ta hänsyn.

Men allra bäst trivs jag ju ute i min skog vid mattes hus. Här har jag och mattarna just gått en roligt viltspår. Lite kämpigt i värmen men jag ställer gärna upp för det är ju sååååååå roligt.

Lite mindre päls kunde man ju önska sig dagar som dessa. Tvingade mattarna att borsta av min lite av underullen i alla fall. Men jag har mer att släppa vill jag lova. Fram med borstarna bara!

Lizzie tävlar SM i Lydnad som första ESS

2011-06-18T21:31:00.003+02:00

En av mina polare Lizzietävlade i helgen i Svenska Mästerskapen (SM) i Lydnad! Fattar ni vilken fantastisk tjej jag känner, vi är djupt imponerade. Hon är dessutom den första Engelska Springer Spanieln (ESS) som någonsin tävlar SM i Lydnad, mäktigt!
Lizzie och en jätteförkyld och sjuk matte kämpade tappert i den varma solen. Det fria följet såg kanon ut rapporterade Kakan.

Här fick Lizzie prova en ruta utan koner, en ny upplevelse. En annorlunda tävlingsdag med fler nyheter och tre ringar att ta sig igenom och köra några moment per ring med olika domare i varje ring.

Lizzie hämta metallapporten.

Här är det vittringsapporten som hittats.

Efter jobbet varvade Lizzie ner.

Kakan hade gjort en skylt som Lizzie visade upp.

Här är det superduktiga ekipaget, matte Birgitta och Lizzie.

Det här fina halsbandet fick Lizzie, det tycker jag hon ska ha på sig varje dag och visa för alla grabbarna vilken smart brud hon är.

Resultaten finns på SBK:s sida. Lizzie var lite trött idag och med en supersjuk matte vid sin sida var det fantastiskt bra jobbat. De fick ihop 220 poäng. Annars har Lizzie t.ex. gått på 304 poäng nyligen. Tänk ändå va att ett ESS har tävlat SM i Lydnad. Jag slår ihop tassarna och skickar all världens gratulationer och nospussar!

Flickvänner sökes!

2011-06-14T20:33:00.000+02:00

Min matte har bestämt att jag nu finns tillgänglig för avel för lämpliga tikar. Det tycker jag låter spännande om jag ska få en riktig tjej eller kanske fler. Om ni vill veta mer om mig kan ni titta på min hemsida http://hem.passagen.se/colliegossen/ Där hittar ni stamtavla med bilder, alla mina utställningsresultat och mina kurser, hälsostatus, uppgifter om min mentalitet med varje moment i MH:t samt förklaring till varför matte lät mig avstå skott på beskrivningen samt även en film från flera av momenten på MH:t. Fler bilder finns också där men även här i bloggen förstås. Jag har bloggat ända sedan jag flyttade till min matte så här hittar ni hela mitt liv.
Utseendemässigt är jag fullcertad och godkänd på exteriörbeskrivningen. Mina öron är tippade alldeles av sig sjäva mattarna har aldrig någonsin gjort något åt dem. Ska försöka gräva fram kritiker från utställningarna och lägga ut någonstans.

FULLCERTAD

2011-06-08T17:51:00.000+02:00

Vi hade strategiskt nog åkt ner till Kakans bror i Linköping direkt efter utställningen på Mälarö i lördags så att vi på söndagen inte behövde åka så långt till SKK-utställningen i Norrköping.Jag ställde upp i öppen klass som vanligt. Domare för dagen var irländskan Colette Muldoon. Här undersöker hon mig och bestämmer sig för att jag får Excellent. Jag vinner även klassen och blir den enda som får CK och går vidare.

Får tävla mot unghunden och veteranen som var de andra som fått CK. Jag vinner och får därmed mitt tredje och sista CERT. Jippiii jag är FULLCERTAD, allt man behöver i utställningsväg för att bli SVENSK UTSTÄLLNINGSCHAMPION. Eftersom jag är av brukshundsras får jag inte ut den titeln förrän jag har skaffat mig någon form av bruksmerit från t.ex. spår, sök eller IPO.

Väntar tills alla snygga tjejer har vänstervarvat och domaren valt ut den snyggaste. Då får jag tävla mot henne och vinner BIR. Oj oj vilken snygg dag jag hade. BIM blev förresten vackra Gatefields sunshine gift.

Här kommer några bilder på mig och mina priser. CK rosetten fick man köpa om man ville och det ville vi förstås en sådan här dag.

Kakan hade dagen till ära inhandlat en helt ny stass. Skorna och kopplet inhandlades på Crufts i år.

CK, CERT, BIM, Pokal.

Eftersom jag blev BIR gick jag vidare och fick tävla i Grupp-1-finalen. En lång väntan på den blev det då vi var klara redan vid 11-tiden och finalen inte var förrän kl. 15. Förderv tiden med att kila över till sheltie-ringen och hälsa på min lilla kompis Lycka som var där och ställde ut. Här kikar jag på lilla Lycka.

Här står jag äntligen i förringen i väntan på att domare Åke Cronander ska ta sig en titt på mig så att han vet hur han ska döma inne i finalringen sedan. Jag blev inte placerad, inte så konstigt med tanke på att det finns 26 raser i grupp 1. Hunden ni ser längst till vänster vann och hunden längst till höger kom fyra. Jag skötte mig exemplariskt i stora ringen fast jag var supertrött. Var alldeles tyst och höll fram öronen hela tiden så fort domaren tittade åt vårt håll.

Här är vinnarna i grupp 1. De blev placerade som etta, fyra, trea och så sheltien som tvåa.

Jag var verkligen helt slut när jag kom tillbaka till Linköping. Slängde mig ner innanför dörren för att vila.

Min kritik löd såhär: ”Lovely head proportions. Good earset. Nice coat. Good markings. Correct bone. Tight feet. Alert. Nice topline. Nice tail”.

Reserv-CERT igen på Colliespecial

2011-06-06T21:12:00.002+02:00

Var med mattarna och ställde ut mig på Svenska Collieklubbens andra utställning för i år. Denna gång var det på Mälarö BK i Stockholm.
Det var 18 långhårskillar anmälda. Jag tävlade i öppen klass där vi var 8 deltagare. Här ser ni oss alla i öppen klass. Jag är där mot slutet med en matte i rosa jacka.

Här står matte och jag och väntar på att det ska bli vår tur att gå fram till dagens domare som var Beata Petkevica från Lettland.

Domaren tyckte att jag var snyggast så hon placerade mig som nummer ett av oss alla. Då blev mattarna riktigt glada kan jag meddela. Vi var bara två som fick CK och gick vidare. Här står jag på vinstplatsen i öppen klass.

I klassen för alla hanar med CK, bästa hanhund, blev jag placerad på fjärde plats med Reserv-CERT efter vinnaren som är min egen morfar Champion Naglo, Fancymore Double-O-Seven, tvåan unghunden Seamist Ice Storm med Cert och trean veteranen Ziglines over the Moon. Tyvärr blev det en miss på plats så jag fick inte reserv-certet då men de ska skicka en rosett till mig och skicka in rätt resultat till SKK. Tänka sig att lilla jag, 3 år denna vecka, har tagit Collieklubbens två första hanhunds-reserv-CERT som någonsin delats ut. Känner mig väldans nöjd måste jag säga!

De här priserna fick jag för min placering som fjärde bästa hanhund med Reserv-CERT.

Här är morfra Naglo på platsen för Bästa Hanhund. Morfar slutade också BIM. Starkt jobbat i värmen när man är 8½ år gammal.

Min yngre halbrorsa (samma pappa) Lincoln, Fancymore Thief of Heart vinner här sin klass, juniorer. Han blev även BIM-junior långhår.

Vi stannade inte till slutet för att vi skulle åka vidare i värmen till Linköping och hälsa på Kakans bror Leif med familj. När jag kommer dit kastar jag mig alltid ur bilen och rusar till baksidan och letar fram min älsklingsboll, melonbollen.

Härlig grön och mjuk gräsmatta har de också, perfek att gnugga sig på. Mattarna var lite nervösa att jag skulle bli grön eftersom jag skulle på en till utställning dagen efter.

Jippi vilken härlig dag det blev. Klassvinst och sedan mitt andra Reserv-CERT från Svenska Collieklubben!

3 år fyllda!

2011-06-02T22:17:00.000+02:00

Nu har jag fyllt 3 år. Myndig och självbestämmande herre numera alltså.

Utställning i Österbybruk

2011-05-29T19:54:00.002+02:00

I lördags var jag och mattarna på en SKK-utställning i Österbybruk. Här ser ni hur jag granskas av domaren Kitty Sjong från Danmark.

Här var det 7 hanar i min klass. Fyra av oss fick excellent och gick vidare. Men här var det bara två som fick ck och gick vidare. Jag kom på fjärde plats. Etta blev Dreams of Woodland George Clooney som även blev bästa hanhund med cert. Tvåa med ck kom Collyshet’s Bismarck och trea uan ck blev Korad Gatefields Smart Guy.

Bästa tik blev Korad SE UCH Mari-Mon’s Silver Sky och tredje bästa tik med cert blev unghunden Caradhras Maryland Mayflower.
Kakan gick och hälsade på sin kompis J och tittade på de två tikarna hon hade med sig. Här har ni fina Sally, Shellrick´s Black Magic.

Och här ser ni Sallys dotter Lycka, Sagalyckans Bright Starlight. Inga vinster för tjejerna denna dag men Lycka blev BIR-valp på SKK:s internationella utställning i Vallentuna dagen efter.

En annan kändis-Lassie

2011-05-29T19:35:00.000+02:00

Mattarna blev alldeles överlyckliga när de fick de här filmerna av snälla T och K. De hälsar och tackar så väldigt mycket!

Reserv-CERT på Colliespecialen

2011-05-24T22:05:00.006+02:00

I lördags åkte vi från Karlstad till Kristinehamn för att jag skulle ställas ut på Colliespecialen där som Svenska Collieklubben ordnade. Det hela ägde rum på fina områden vid Hembygdsgården. Vi fick en fin plats för vårt rosa tält.

Det var 36 hunar där varav 24 var långhår. Så här fint såg prisbordet ut.

Flera av mina släktingar var där och visade upp sig. Först ut var min halvbror (samma pappa) Lincoln som visade sig i Juniorklassen. Den som gick vidare med CK från den här klassen var den sobla som heter Mironik’s Bismarck.

Sedan var det då min tur att svänga mina lurviga inför domaren och rasspecialisten Piia Enlund i Öppen klass hanar. Jag fick excellent och CK och fick därför tävla vidare bland de bästa hanarna från alla klasser. Här är jag i klassen för öppna hanar.

Här har domaren placerat oss i klassen för Bästa Hanhund. Jag kom trea och Reserv-Certet och superfin kritik. Föst kom Sunwind’s hat trick som fick Cert och tvåa kom hans halvbror Sunwind’s grand slam. Fyra blev junioren Mironik’s bismarck.

Här är jag med fodersäcken jag fick i pris och mina rosetter, väldigt glada blev mattarna för denna fina placering.

Här är jag med fodersäcken jag fick i pris och mina rosetter, väldigt glada blev mattarna för denna fina placering.

Här är rosetterna, CK och Reserv-CERT.

Fodret fick jag för att jag blev 3-BH, de andra sakerna fick alla som var med och deltog. Väldigt generöst.

Här ser ni de snyggaste tjejerna i Bästa Tik klassen. Mattarna blev väldigt förtjusta i tiken som vann, en väldigt fin collie. Etta med Cert blev alltså juniortiken Blomlane blue beauty, tvåa Angeleye’s liqurice candy, trea Fornborgens Gamma och fyra championtiken Fancymore angel of love.

BIR blev hanhunden och BIM blev tiken.

BIS blev korhårscollien Clingstone's no doubt.

De fina korthåren från Oneway’s vann uppfödarklassen. Det var en korthårsgrupp och en långhårsgrupp som tävlade.

Bästa Veteran blev Folias zour-cream. Bild på henne och henens kritik kan ni se här.

Hos Fanny i Karlstad

2011-05-24T21:12:00.003+02:00

Här är jag precis nybadad inför sommarens utställningar och för besöket i Karlstad hos en av mina tjejer Fanny.

I fredags åkte vi till Karlstad till mattes bror med familj för att hälsa på och sova över en natt före säsongens första utställning. Hos dem bor hundflickan Fanny. Henne har jag träffat förut både hemma hos mig och uppe i Dalarna. Vi gillar varandra massor. Fanny kommer och slickar på mig lite då och då med sin långa tunga.

Här är vi ute på promenad tillsammans. Fanny får gå först för det är hon som bestämmer.

Var jättehungrig efter den långa resan. När jag hittade Fannys godisboll jobbade jag med den ända tills alla levergodisarna var uppätna, tog lite tid men det var kul också.

Mattarna fick andra godsaker i den Englandsinspirerade hushållet. Ett smarrigt afternoon-tea stillade eftermiddagshungern.

Kakan fick också välja en tavla som Fannys matte har målat, hon är fantastisk på att måla akvareller. Till slut var det tre tavlor med blommor på som Kakan valde mellan. Det blev tulpanerna till slut. Kakan skickar TUSEN TACK för tavlan!

Efter en supertrevlig dag och kväll somnade vi gott alla tre. Roligt att träffas allihop igen!

Flyttdags

2011-05-18T20:56:00.001+02:00

Nu har Kakan haft visning på sin lägenhet och fått den såld vid första visningarna. Hon har varit rätt nervös över hur det skulle gå och om hon skulle ha den kvar till i höst och sälja då, men så löste det sig på en gång, så skönt för alla. När vi hade fixat klart inför visninge och under visningen fick vi fördriva några timmar. Började med att sitta i lekparken och titta på när barn och föräldrar hade försäljning av sina leksaker och kläder.

Det var många barn som ville klappa mig, några vågade inte först men jag var ju så snäll så till slut vågade alla.

Mattarna passade på att äta några riktiga baddarpizzor på den lokala pizzerian på torget. Jag fick lite levergodis att knapra på. Härligt med uteserveringar för då kan ju jag vara med.

När budgivningen var klar på torsdagen så skrevs det kontrakt. Och då kom även IKEA hem med en ny stor bäddsoffa som ska till nya lägenheten. Då tänkte Kakan att hon borde sälja sin gamla soffa på blocket så hon slapp flytta med den. Efter en timme på blocket var soffan bokad och ett par kom och hämtade den samma kväll. Det var verkligen en lyckad dag den där försäljningsdagen.

Godkänd exteriörbeskrivning

2011-04-29T21:00:00.004+02:00

Under påsken var jag iväg till Waxholms Brukshundklubb för att göra exteriördelen av Korningen. Vi började med att matte tvättade av mina tassar och mellan benen så att inte exteriörbeskrivaren skulle smutsa ner sig. Det var en solig och varm morgon så det var helt okej att bli lite blöt.

Vi var först ut och eftersom exteriörbeskrivaren Petra redan var där fick vi börja direkt. Här kollar hon in att jag har alla mina tänder på plats och det har jag.

Här mäter hon höjden. Marken är lite knölig så det blir ett ungfärligt mått på 58 cm. Enligt standarden ska en colliegosse vara 56-61 cm hög.

På de här bilderna mäter hon bröstdjupet och det är 26 cm.

Här mäts hur lång jag är. En collie ska vara längre än han är hög. Jag är 65 cm lång så det stämde ju bra. Fick en massa ettor, men bl.a en tvåa på tassarna och det betyder att jag har ”något” långa tassar. Vi är jättenöjda för jag fick såklart godkänd så snygg som jag är!

Samtidigt pågick mentaltesterna för Korning av andra colliehundar. Kakan hade aldrig sett ett MT/Korning så hon gick med och tittade på ett par stycken. Första killen, Shadow, fick 292 poäng men blev tyvärr inte godkänd eftersom man ska ha 300 poäng och vara godkänd på skottproven.
Här har han duktigt sprungit förbi alla gubbar och hittat sin gömda matte.

Och här är det släden som passeras lugnt och fint.

Nästa hund som Kakan tittade på blev däremot godkänd. Här kampar den godkända killen Schack med testledaren. Schack (Spirean’s High Fashion) fick 349 poäng och klarade skotten galant. Grattis killen och grattis matte!

Det var en till collie som klarade sig denna dag. Sammen’s one blue river fick godkänt med 340 poäng. Grattis till er också!
Mattarna har hört av sig till några olika klubbar men alla MT:n har varit fullbokade så jag har inte kunnat gå något ännu. Nu har vi ett i augusti som jag är anmäld till men där är bara 8 platser som ska lottas ut så vi får se om jag kommer med.

Min Påsk 2011

2011-04-25T21:15:00.007+02:00

Har haft en aktiv och härlig påsk med mattarnas familj. Det blev förstås min favoritsport fotboll med mattes barnbarn E och A i parken. De har tränat fotboll så det var inte helt lätt att spela match mot dem inte.

Här är jag beredd på att de ska komma och ta bollen och finta bort mig, då är det bäst att stå i den klassiska bordercollieposen.

Ah, kolla vad snabb och smidig jag är!

En annan aktivitet som vi körde var pesonspår men med en person gömd på slutet. Det var fösta gången som A och E fick spåra med mig och det gick jättebra med dem. Vi klarade alla spår och hittade alla bortvirrade människor.

Påsken innebär också en hel del god mat. Jag ville också ha del av det goda så jag tjatade till mig några portioner oxfilé faktiskt.

Sedan måste man ju tänka på figuren nu inför utställningssäsongen så jag testade en ny sport, weight pulling. Eller, ja, jag drog ett däck helt enkelt. Rätt tungt däck faktiskt.

Spårsäsongen är igång

2011-04-20T22:05:00.001+02:00

Nu har äntligen snön smält bort i skogen också. Fick gå mitt första viltspår för säsongen i söndags. Jag var supertaggad och for iväg med racerfart så Kakan fick hålla hårt i mig.

Det gick jättebra, jag kom precis ihåg hur man gjorde och tog alla vinklar och allt fast jag hade racerfart hela tiden.

Kakan hade testat torkat pulverblod som hon blandat ut i vatten. Jag märkte ingen skillnad alls så hon kommer att fortsätta med det. Hon tyckte visst det var lite kladdigt med det färska och trångt att ha det i frysen.

Här står jag med säsongens första skankfynd.

SCK ordnar colliepromenad

2011-04-20T19:50:00.007+02:00

I helgen var vi iväg på colliepromenad som SCK ordnade. Det ägde rum på min hemmaklubb OTBK i Alunda. Det droppade in en hel del collies faktiskt, många snygga tjejer till min förtjusning.
Jag inledde med att testa vinnarpallen. Tyckte jag tog mig ut riktigt bra där uppe. Kanske impade det lite på tjejerna när de kom. Det pågick lydnadstävlingar och när vi kom tillbaka var det lite vinnare som klättrade där på pallarna.

Här har vi alla samlats på parkeringen och är redo för att starta promenaden. Är inte hundra säker på namnen men jag tror det var såhär: Springmist's roll me over, Silver Heaven's Silver Blue Madonna, och deras brorsa Terven, JAG där med matte i mitten, Mironik's Cooper bebis, Mironik's Mustapekka, Mironik's Xaffran (bluemerle), Mironik's Bezique ”Chelsea”, Gemdales Noble Nancy ”Ilja”, Mironiks Yankton "Morriz" och en till som jag absolut inte hörde vad han sa att han hette.

Här traskar vi på. Jag fick gå med Monica medan matte höll i Ilja. Ja Ilja hon var en pärla, jag blev riktigt kär för första gången på länge. Hon var en tuffing som röt i åt mig några gånger. Men jag är en kille som gillar lite motstånd så jag kunde inte låta blir att flirta med henne. De andra tjejerna var ingenting mot Ilja, jag brydde mig inte om dem. Såg bara Ilja. Ilja är för övrigt mamma till den där lilla krabaten Cooper som traskade med så duktigt.

En annan brud var unga Chelsea. Hon hittade det här smarriga benet uppe i skogen och kom springande med det.

Här är Morriz lite sugen på att undersöka Chelseas ben som hon av de taskiga människorna beordrats släppa.

Nu har vi vänt och är påväg tillbaka igen till klubben.

Solen började gassa på ganska rejält vid det här laget och jag började bli lite småtrött så jag går där och slänger med tungan och tänker mig inte för att jag borde se lite coolare ut inför Ilja.

När det bar några hundra meter kvar tyckte Coopers matte att han såg lite trött ut så han fick bli buren sista biten. Han var fantastiskt duktig och sprang med i täten och gjorde små utflykter med de andra ut i skogen. En riktig kämpte denna varma dag.

Efteråt blev det fika på klubben sedan åkte vi till en affär och shoppade lite och då träffade jag den här fina tjejen som kom springande till mig från sin gård alldeles bredvid. Hon hette Sassa och kom från Morgongåva. Vi fann varandra och hon blev ledsen när jag måste gå.

Mira - Bästa Utställningscollie Långhår 2010

2011-04-04T12:13:00.004+02:00

Grattis Mira, Fancymore Morning Angel, 9 år gammal, som fick Svenska Collieklubbens pris för "Bästa Utställningscollie Långhår 2010"

Tung kille

2011-04-03T18:31:00.008+02:00

Har spenderat söndagen i stan hos Kakan. Visningshelg igen förstås. Före visningen hann vi ta bussen ut till Bromma Zoomarknad. Det är ganska svårt för en ståtlig herre som mig att få plats i bussen, nu har vi lärt oss att man får inte vara i mitten där barnvagnarna är utan måste vara bland alla säten i bakre delen eftersom i främre delen och på mitten ska alla allergiska personer vara. Den här bussen var bra för där fanns det lite extra plats allra längst bak där jag kunde ligga. Annars får man liksom stå mitt i gången och jag föredrar att ligga och det går ju absolut inte när folk ska av och på och förbi överallt. Antar att jag inte är gjord för bussturer i stan egentligen, jag är gjord för egen bur i egen bil jag. Men det gick som sagt bra idag, kolla in det braiga platsen jag fick.

På affären fanns en våg så jag passade på att väga mig. Hela 24,75 kilo minsann, det är nog mitt tyngsta rekord tror jag. Synd att det inte finns några utställningar nu när jag är såhär snygg i min supertjocka päls. Men den hinner ju ramla av innan säsongen kommer igång i slutet av maj.

Vad beträffar själva shoppingen blev det bara tråkiga fästingborttagare och en liten påse mat. Hade gärnat provat de här blingiga halsbanden. Fast i och för sig tror jag inte att något bling hade synts på mig i min stora krage.

Filmer från Crufts 2011 - korthår

2011-03-22T15:24:00.002+01:00

Här kommer några filmer från Crufts. Obs att korthårsfilmerna är en timme långa per film!

Korthårig collie på Crufts 2011, del 1

Korthårig collie på Crufts 2011, del 2

Här en kort liten film på ett par minuter från tikarna. Jag ser min matte sitta där på en stol närmast hanhundsringen!

Jag mötte våren

2011-03-20T21:01:00.002+01:00

Idag var jag iväg med mattarna på ännu en lägenhetsvisning. Det blev långa turer med både Tvärbanan och Tunnelbanan. Väldigt mycket folk var det som var ute så det var trångt om utrymmet, jag var tvungen att stå för det mesta annars tog jag upp så mycket plats om jag lade mig ner och så var mattarna skraja att folk skulle trampa mig på svansen och på alla mina ömtåliga hårstrån som sprider ut sig överallt när man ligger.
Vi hittade de första vårblommorna alldeles nära visningslägenheten, ett gott tecken. Kanske att man kan få börja spåra igen nästa månad, håller tassarna för det.

Den här lägenheten tror jag blir superbra, det är den bästa hittills. Kakan vill verkligen ha den. Hoppas pengarna räcker den här gången. Det var många andra som också verkade vilja ha den, håller tassarna för att Kakan har mest pengar, eller ja hmm vågar låna mest är det väl som gäller nu för tiden.

Andra dagen på Crufts 2011 - med Sky

2011-03-19T07:44:00.010+01:00

Mattarna började köa tidigt till andra dagen för att de skulle få bra platser vid collieringarna. När de kom in så hade redan utställarna bokat upp mycket så de satte sig längst fram i tikringen. Bakom dem satt en fin tik, Maqueeba holly love of life at Malina, som blev väldigt förtjust i dem och hoppade upp och lade sig över deras knän och skulle kramas flera gånger! Det gick bra för henne i ringen när hon tävlade i klassen Special junior bitch och placerade sig som fyra (reserve). Här sitter hon hos sin husse.

De spanade in prisbordet i hanhundarnas ring och hittade då också min uppfödarmatte Meta med sällskap Anette, som är Sams matte. De hade några platser över så mattarna flyttade över till hanhundsringen för att bättre kunna titta på när Sky (Danfrebek Design De Luxe) skulle komma in. Senare dök också Maria från Brudholmens och Tarja från Callahorns upp.

Till slut blev det dags för Sky att äntra ringen. Det var 14 anmälda i hans klass men fyra dök inte upp. Klassen var Open Dog vilket är den klass där de mest meriterade hundarna ställer upp, champions och hundar som tidigare blivit BIR på Crufts. Stenhård konkurrens med andra ord. Och en handler som domaren inte kände till. Fullt med kända hundar och mycket välkända uppfödare runtom Sky. Mattarna hade lite svåt att hänga med i de första klasserna innan de kom på att hundarna inte står i någon speciell ordning som i katalogen utan varje handler bestämmer själva var de vill stå när de ska rada upp sig i klassen!

Sky skötte sig exemplariskt hela tiden, han var tokfokuserad på sin matte, eller var det på kycklingbiten möjligen… Tråkigt nog var det en del hundar som sprang hukade eller vägrade springa på mattan medan andra inte vågade gå utanför mattan. Men annars var det oerhört fina hundar som var lugna och skötte sig utmärkt i en stor och stressig miljö.
Här står Sky med Meta och väntar på sin tur hos domaren.

Domaren granskar Sky lite närmare.

När alla hade blivit granskade av domare Mrs P.R. Parry tog hon sig tid och gick fram och ganskade varje hund igen för att välja ut vilka fem som skulle få komma fram och stanna kvar. Här får sig Sky en extra granskning framifrån och från sidan.

När hon valt ut fem stycken och ställt dem i ordning kunde de bli omflyttade hur som helst så man var inte säker. Ett kort tag såg det ut som om Sky skulle kunna knipa en tredjeplats men så flyttade hon fram fyran vilket inte var så konstigt eftersom han var en väldigt fin hund som dessuotm blev BIR på Crufts 2009. På den här bilden ser man tvåan CH Samhaven Toast Master med Alison Grainger, Sky och Meta samt CH Ladnar Kingfisher JW med sin matte Sue Randall. Hunden som vann klassen var trefärgad och heter Tiganlea Best of Times for Rayawna.

Efter omflyttningen ser vi här hur Sky får sitt fjärdepris, Reserve. Efter honom kom en hund från den välkända kenneln Corydon som visades av sin husse och uppfödare J. Blake, hunden heter Corydon Once in a Blue Moon.

Fantastiskt bra gjort av Sky och Meta att placera sig i en av de tuffaste klasserna på Crufts. GRATTIS!

Det här diplomet fick Sky för sin fjärdeplats.

Rosetter delades bara ut till de tre första, men en grön rosett till Sky fanns att köpa. Här ser ni grön till fyran och lila till femman. Även ramar till diplomen fanns samt en stor rosett för den som redan hunnit kvalificera sig till Crufts 2012 eller så kunde man ju köpa en sådna om man hade väldigt bra självförtroende inför sommarens vänstervarvande.

Sky tar här en välförtjänt paus i sitt lilla bås.

Det fanns föstås många andra vackra hundar att titta på på Crufts också. Mattarna hittade en hel hög med slänktingar till mig. Det gick bra i ringarna för dem dessutom. Här är Danfrebek Exotic Edition som placerade sig på en fjärde plats i klassen Special junior dog (samma mamma som Mady).

Här ser ni vackra CH Danfrebek Truly Mady Deeply With Alanita JW ShCM med sin och Skys uppfödare Fran Kaye som har kenneln Danfrebek.

Min farfar och följande hundars (som var där) morfar är GB CH Lynmead Lust In The Dust, alltså är min pappa och deras mamma halvsyskon. De är Danfrebek Exotic Edition, CH Danfrebek Truly Mady Deeply With Alanita JW ShCM, Lynmead Danfrebek Truly Yours (placerade sig på en fjärde plats och är Madys helsyster), Danfrebek True Dreams Over Barrenclough och Danfrebek Truly Devine at Annalee.

Hade också släktingar där som gick tillbaka på min mammas sida. Danfrebek Be-Dazzled som var där har samma pappa som min morfarsfar Danfrebek Deltron, alltså Danfrebek I’Am Not Bitter.

En annan söt flicka som Fran Kaye hade med sig var Danfrebek Love Child som tävlade i Post Graduate Bitch och placerade sig som 4 (res).

En nästan tvåårig kille som matte tyckte liknade mig vid första anblicken var Bronvannin Marine Boy. Tycker nog inte själv att vi är så värst lika annat än färgen och ja kanske lite i huvudet fast mitt är snyggare. Han tävlade i två klasser, det fick man göra om man kvalificerade sig åldersmässigt och meritmässigt till flera!

Så här såg båsen ut och varje hund fick ett eget. Där blev de fastbundna och låg snällt och väntade medan ägaren var borta och kanske visade någon annan hund. Eller så låg de i burar som Sky gjorde. Här ser vi tre fina hundar från kennel Lanlin, de har fått ett tredjediplom och två andraplatsdiplom.

Kakan gick och tittade i montern som Collieklubben hade fått ställa upp precis vid ringarna. Där fanns en bok som hon inte kände till sedan tidigare men som verkade väldigt intressant. Hon bläddrade lite i den och då hon bestämde sig för att köpa den kom precis författaren själv förbi och blev ombedd att signera. Där hade hon tur, damen i fråga är över 80 år gammal och ingen mindre än Hazel Hunt med Rifflesea Collies. Här signerar hon sin bok The Rough Collie: Companion and Showdog.

Här en bild på fredagens tjocka katalog, Handboken från The British Collie Club och så Hazel Hunts bok.

Jag hade gärna hängt med där på mässan för att förutom snygga brudar så verkar det ha funnits en del annat skoj att pyssla med. Den här voven hade hittat massa smaskig mat och stod länge och lät sig väl smaka berättade mattarna.

När Kakan var ute på shoppingrunda så gick hon förbi de här superduktiga vovarna och hann precis ta kort på dem när de satt så fint.

Anette hade hunnit shoppa lite och tipsade om kavajer med påklistrade diamanttassar. De fanns i olika varianter och såg ut såhär.

Det blev ingen tasskavaj för Kakan men när hon kom hem hade hon turen att hitta den här fina jackan som ska bli vårens utställningsjacka. Hon har ju jagat skotskrutiga byxor hur länge som helst utan att hitta några men nu lägger hon ner det projektet när hon istället hittade den här tjusiga kavajen. Tanken med skotskrutigt är kopplingen till Skottland som vi colliehundar har.

Precis när mattarna skulle gå till flyget frågade en av funktionärerna på Crufts om de ville ställa sig vid skylten och bli fotade. Mattarna hade nästan glömt bort hur otroligt trevliga de är i England men under hela resan blev de ständigt påminda om vänlighet och hänsyn av trevliga engelsmän. De låter hälsa att de kommer tillbaka. Kanske hänger jag på nästan gång!

Komplett lista över resultaten för Långhårig Collie på Crufts 2011.

Första dagen på Crufts 2011

2011-03-16T21:32:00.008+01:00

Jag blev lämnad på hotellet redan på onsdagskvällen för att mattarna skulle hinna iväg till flyget tidigt på torsdag morgon. De hade pallrat sig upp redan klockan tre på natten. Flygresan gick över Köpenhamn och vidare till Birmingham med SAS. De var framme vid tio lokal tid och hann med att checka in på hotellet som låg några meter från flygplatsen.
Sedan var det dags för huvudmålet med resan, att ta sig in på Crufts. Det var smått överväldigande stort med fem stora hallar och en jättearena. Här är en bild från Arenan där Kakan satt och vilade ett tag på slutet och tittade på lite olika hundaktiviteter.

Ett stort rastorg hade man byggt upp och där fanns Collieklubben representerad med en fin tik som man fick hälsa på. Fanns många informationsblad om hälsa och om gentester man kunde läsa och ta där.

Kakan är en sån där helt galen shoppingmänniska som liksom blir alldeles hög och får världens kickar när hon hamnar i sådana här shoppingmeccan. Och ja, här fanns det väldigt mycket man kunde shoppa, fullt med stånd i varenda hall. Här är några exempel.
Från USA hade några damer kommit med de här sakerna. Skor, stövlar och handväskor med olika hundraser på spännena, tyvärr ingen men collie. Ni kanske kan gissa vem som hade shoppat loss här om det hade funnits med collies på!

Porslin är ju engelsmännen duktiga på så det fanns en hel del att välja på här. Spana in skylten med Collie cottage.

Två killar gjorde de här fina skulputrerna som fanns i många modeller och färgkombinationer.

Tunga väggprydnader i olika raser som de här fanns att tillgå.

Här är det mesta av resultatet från Kakans shopping. Ett par tröjor och penna, nyckelband och nummerlappshållare från det officiella Crufts utbudet. Kakan hade tittat på webbplatsen i förväg och bestämt sig för speciella tröjor i vissa färger med 120-års-märket på men i det där ståndet hade de bara rosa tröjor för tjejer och svarta och grå för killar och inga tröjor med jubileumsmärket. Väldigt märkligt att tillverka massa tröjor med inbroderat årtal på och sedan bara sälja dem över nätet.

Ett par utställningskoppel blev det också. Ett av dem var det några fransmän som sålde, det var i vitt och guld. Ett likadant fast i vitt och silver inköptes till Sky dagen efter som han använde i ringen på Crufts. Tror det kan vara turkoppel de där så jag ska nog försöka ha det där guldiga i sommar. Andra fina saker var en metallhängare med collie på. Det företaget hade massor av fina smidade saker med olika raser på.

Två par skor blev det också för Kakans del. Ett par sandaler med gummisula som kankse kan passa i utställningsringen och ett par kängor med gummi runt foten som ska passa hemma i ett slaskigt vårväder. Endast 10 pund för skorna och 25 pund för kängorna.

Den shoppinggrej som jag gillade bäst var en dubbelsydd bädd. När Kakan lade ut den på golvet för att fota den kastade jag mig genast ner på den och somnade! Bara 100 pund för den fina och sköna. Dagens fynd.

Efter all shopping blir man trött i benen, då passade det bra för Kakan att sätta sig vid ESS-ringen och titta englands vackraste ESS. Listan över vinnarESSen ser ni här. Den svenskfödda killen SH CH/NORDUCH BARECHO HOLD YOUR HORSES AT PEASBLOSSOM fick reservcertet.

På hotell med massa flickor

2011-03-15T19:57:00.004+01:00

Mattarna drog som jag nämnde iväg till Crufts och hyrde in mig på Stavby hundhotell under tiden. Det är Monica Johansson som har Mironiks kennel som driver hotellet.

När jag kom till hotellet möttes jag av två charmiga flickor som var där i dagisdelen. Det bådade gott tyckte jag.

I hotelldelen fanns det redan några gäster. Mitt emot min box bodde den här tjejen och vi kunde spana på varandra hela nätterna. Dessutom hade jag en liten pudelflicka vägg i vägg, vi kunde inte se varandra men vi kunde viska genom väggen.

Här är den stora boxen som jag fick bo i. Fick ha med mig egen säng och egna leksaker så det kändes tryggt och bra.

Det var superkul på hotellet för jag fick vara i rastgård med härliga tjejer och gå på promenad tillsammans med andra hundar. Men allra bäst är ändå att få vara hemma med min älskade fotboll. Såhär glad blev jag när jag kom hem och fick spela med min boll!

Crufts och Hundhotell

2011-03-06T21:25:00.001+01:00

Om några dagar drar mattarna iväg på världens största hundutställning Crufts i Birmingham. Verkar dock som om de glömde en grej, MIG! Man åker väl inte på utställning utan hund, eller?

Mig har de i alla fall bokat in på ett riktigt ståtligt hundhotell för jag tänkte minsann inte sitta hemma själv och vänta och ha tråkigt medan de är ute och roar sig. Jag ska bo kungligt hos min kompis Monica på hennes hotell som heter Stavby Hundhotell.

En som har fattat poängen med hundutställning är min uppfödarmatte Meta, hon tar faktiskt med sig en hund till Crufts hon. Det är Sky (Danfrebek Design Deluxe) som ska ut och flyga och hålla den svenska fanan högt.

En ängel i T-banan

2011-03-05T19:50:00.002+01:00

Här ligger fortfarande snön i stora lass i hela skogen, ja inte bara där förresten, så vi har fortfarande inte kunnat komma igång med min älskade spårträning. Aningen avundsjuk på de däringa skåningarna som redan är ute med nosarna bland barr och grästuvor. Fick som ni minns en ny leksak från konferensen i Västerås, den har jag nu satt fart på. Han är väldigt spännande när han piper och det är kul att slänga omkring med honom för han har så långa ben. Här står jag och bjuder in honom till lek.

Kakan är ganska tråkig nuförtiden för hon envisas med att stanna kvar i stan vareviga helg så vill jag träffa henne får jag ta och packa mig in dit. Väl där åker vi runt och kollar på en massa lägenheter för hon vill ju flytta. Den här gången fick jag prova tunnelbana för första gången. Jag är duktig på att åka Tvärbanan som är en spårvagn och så har jag provat buss också. Buss var ganska trång för mig för jag är en lång och ståtlig herre och vill gärna ligga och bre ut mig. Som tur var fick jag ta hela mittenutrymmet på alla bussturerna. Här ser ni mig innanför de där T-banespärrarna.

T-bana var spännande att åka för det kom massor av fok hela tiden som jag fick hälsa på. Och tänk er jättemånga av dem kände tydligen till mig för de visste redan mitt namn. Det ropades Lassie både här och där. Roligt att man är en sån kändis.

Jag utanför ännu en lägenhet. Nej, hon köpet inte den heller så fler visningar lär det bli…

Men jag klagar inte, jag sköter mig exemplariskt och hänger med på alla visningarna så får jag god mat när jag kommer hem och en stunds fotbollspelande eller annat kul på bakgården.

Colliekonferens på Lövudden

2011-02-21T18:32:00.011+01:00

I helgen var Kakan iväg på en tvådagars Colliekonferens på Lövudden i Västerås. Iväg med SJ-tåget som gick så precis som det skulle, men här slutade också alla fungerande kommunikationer för denna helg. Kakan hade kollat upp när lantbussen skulle gå och varifrån. Hon köpte bussbiljetter ToR i förväg och gick till anvisad hållplats. Där stog de 6 personer och väntade i minus 20 i 45 minuter men ingen buss kom. Kakan ringde bussbolaget som sa att bussen hade visst gått. De andra knölade in sig i en taxi men Kakan fick inte plats så hon fick ta en egen. Bussbolaget sa att det skulle hon göra men de tänkte minsann inte betala för kalaset inte. Sju minuter senare och 150 kr fattigare var hon framme vid ett gnistrande kallt Lövudden som låg så fint nere vid vattnet, eller ska man säga nere vid isen. Här är en bild på byggnaden där de fick sova.

Dagen inleddes med en gemensam lunch och därefter förflyttade de sig till en annan byggnad för själva konferensen. Ordförande Meta (min uppfödarmatte) öppnade konferensen och presenterade helgens största begivenhet som ju förstås var forskarna Katja och Per från institutionen för husdjursgenetik vid SLU.

Per och Katja presenterade resultaten från den första fasen av projektet Mentalt Sund Collie som i sin helhet syftar till att skapa ett mentalindex för rasen collie. Även andra rasklubbar har fått upp ögonen för projektet och fanns med första dagen för att lyssna hur långt Collieklubben kommit. Resultaten har varit så goda att projeketet kommer att gå vidare med att skapa ett avelsindex för collie. Projektet kan visa på en mycket hög arvbarhet för mentala egenskaper!

Man har kopplat ihop hundars resultat på MH med vad deras ägare säger om deras beteenden i vardagen. Resultaten visar sig hänga väl samman och man har gått vidare och kopplat ihop alla hundar som är släkt med varandra och skapat avelsvärden för varje hund för speciella egenskaper baserade på hundens och släktens resultat. Enkäten som användes är C-BARQ som utvecklats i USA. Brev om enkäten skickades ut till 3600 collieägare och man fick in 1804 svar (50%!), av dessa var 1766 svar identifierbara och av dessa var 935 MH-beskrivna.

För att dessa värden ska bli så rätt som möjligt har man kunnat korrigera för kön, tillfälle, beskrivningsår, beskrivare, månad, ålder vid beskrivningen.

Vi fick se hur många procent arvbarhet det var för just rasen collie i varje moment i MH-beskrivningen. Men det intressanta är hur arvbarheten ligger till i de fem stora personlighetsegenskaperna för just collie. Här är arvbarheten mycket hög! På ett MH testar man ju samma egenskap flera gånger. För collie ser det ut såhär Socialitet 25%, Nyfikenhet/orädsla 23%, Lekfullhet 26%, Jakt 18% och Aggression 15%.

En av egenskaperna som rasen har problem med är Nyfikenhet/orädsla och för denna egenskap fick vi se ett par listor över de tjugo hundar som hade högst indexvärde och hur deras värde förändrades några år senare. Det berodde förstås på att fler släktingar tillkommit och på att fler hade gjort MH. Min pappa låg på plats 26 i första listan men på nästa lista låg han på nummer 6 för då hade han fått en massa avkommor som var så fantastiskt bra att de drog upp honom. Själv var jag med och drog upp här på Nyfikenhet/orädsla för pappa för jag hade nämligen femmor på alla tre nyfikenhetsmomenten på mitt MH och inga kvarstående rädslor så det så! I deras lista över Nyfikenhet/orädsla ingick inte momentet skott. De hade ju tittat statistiskt på vilka delegenskaper som korrelerar högt till varandra och då verkar vara mått på samma sak. Just skott korrelerade inte högt till de andra egenskaperna i Nyfikenhet/orädsla. Slutsatsen är att skotträdsla är en annan typ av egenskap jämfört med andra rädslemått på MH. I nästa del av projektet ska de titta närmare på hur starkt genetiskt kopplade egenskaperna är.

I och med detta projekt blir det lättare att avla efter hela det genetiska arvet (alltså mentalitet) för en viss hund. Eller som Ulla Bergh-Persson sa (fritt citerat) ”det är som jag alltid har sagt, man ska avla efter genotyp och inte efter fenotyp”. Läs mer om projeket här. Här finns en bra text om genetik, ärftlighet och arvbarhet och lite vanliga frågor till projektet (PDF). Några fler vanliga frågor och svar till projektet (PDF). En smått historisk dag blev detta då collien blir den första rasen att genomföra ett så här stort mentalprojekt, ett arbete som många andra rasklubbar redan vill ta efter och dra nytta av.

I pauserna fikades det och köptes lotter. Här är vinstbordet, en del collieprylar fanns också till försäljning.

Kakan shoppade fyra lotter och fick två vinster, inte illa! Ser fram emot att få träffa den där pipande pandan, har man sådär långa ben får man vara beredd på en dragkamp. Lite gratisgrejer från Bayer fick deltagarna också i samband med ett föredrag om mask. Kolla in sidan Avmaska.se.

När vi hade allting färskt i huvudet satte vi igång att jobba gruppvis med några frågeställningar som hade att göra med projektet Mentalt sund collie. Vi tog en paus 19.30 för att gå upp och äta en trevlig middag, ganska snabb middag fick det bli för killen som skötte middagen skulle stänga efter en knapp timme och ingen smaskig efterrätt blev det heller. Men det var väl lika bra det för vi gick tillbaka och fortsatte grupparbeta ett tag till innan vi tog till en festligare stämning med dryck och snacks.

Dag två vaknade Kakan upp till en vacker soluppgång över isvattnet.

Dagen inleddes med att alla grupper redovisade sina diskussioner och kom med bra synpunkter och förslag som styrelsen ska jobba vidare med.

På grund av långa diskussioner under redovisningarna fick världens bästa statistikansvarig bråttom på sin lilla tid att redovisa hur avelspolicyn fortskrider och hur vi ligger till i förhållande till målen. Som tur var hann hon med allt och dessutom fick hon några trevliga vinster i lotteriet. All statistik kommer inom kort på Svenska Collieklubbens webbplats.

Det hölls också ett medlemsmöte där den nya RAS röstades igenom. Det berättades också om SCK:s svar på MT-remissen och varför vi inte ställer oss bakom denna. Det förklarades också bakgrunden till och remissförfarandet med det nya förslaget på utdelande av Cert.
Därefter fick vi lite tid över så Meta körde snabbt igenom hela SKK-utbildningen gällande de nya utställningsreglerna. Efter lunch presenterades en omfattande collieutbildning som riktar sig till alla medlemmar i SCK och som avslutas med ett block för uppfödare. Därefter höll veterinär Marie en föreläsning om kennelhosta. Om Kakan nu hängde med i svängarna så rekommenderas man ge voven DHPPI vartannat år och PI, alltså kennelhosta, varje år om man befinner sig i områden där det är lätt att smittas.

Efter en avslutande fika var det dags att bege sig hemåt. Kakan litade inte på lokaltrafiken och liftade med Wanda till stationen. Väl där en timme före SJ-avgången såg hon att tåget var inställt. Hon gick och frågade om hon kunde ta nästa tåg som skulle gå en timme senare. Det skulle gå bra det men om hon ville kunde hon ta en ersättningsbuss som skulle starta i Västerås och gå direkt till Stockholm på hennes tågs ordinarie tid kl.17.00. Den bussen ropades inte ut och det stog ingenting om den på monitorerna, följaktligen var det bara en handfull personer som fattat att den gick. Gott om plats med andra ord men däremot iskallt i bussen så det kom rök när man andades. Här är den enda hundbilden som Kakan lyckades ta på Colliekonferesen det är Damaianus Griffin Jr som Kakan åkte bil med till stationen.

En innhålls och vänskapsmässigt mycket givande konferens. Kakan tycker det ska bli mycket intressant att följa del två av projeket som det spekulerades skulle kunna vara klart redan nästa år. Tänk då har vi ett avelsindex för mentaldelen för collierasen, vilken grej va!

Målar, shoppar och är smakråd

2011-02-16T21:27:00.003+01:00

Då var det dags igen då. Nu har jag återigen varit en massa dagar hos Kakan i stan för att hjälpa henne att kolla på visningar och att fixa till hennes nuvarande bostad. Den vi var och kollade på var jättefin både utanpå och inuti. Kakan var jättesugen på att bo i den. Enda problemet var läget. Efter mycket funderande i flera dagar kom hon fram till att hon nog inte skulle trivas med att pendla så långt till jobbet. Den hade en så fin stor uteplats ut om en allmänning, där hade jag kunnat tänka mig att spela boll om somrarna. Vi tar nya tag och surfar vidare efter nya visningar.

Hemma i lägenheten håller vi på och målar och fixar så att det ska vara riktigt fint om nu Kakan lyckas hitta nåt annat bra boende någon gång. Jag är med riktigt nära och övervakar varje detalj i arbetet.

Det räcker inte bara med att måla utan nya inredningsprylar ska också köpas. Inte riktigt min grej att ställa upp som smakråd i de där sammanhangen. Jag gillar mycket bättre att gå på Granngården och välja ut vilka godisar vi ska köpa.

Tjatade åt mig en hel egen korv på IKEA. Jag blev ju minst lika trött som de av att shoppa så det var inte mer än rätt.

Busspremiär

2011-02-06T19:34:00.002+01:00

Kakan tog med sig mig och matte på en rejäl långpromenad i snålblåsten. Vi var ute i massor av timmar. Kolla vad det blåser. Såhär ser jag ut med uppåtstående öron, inte så fint tycker jag, är nöjd med mina som tippar över i mindre blåsiga sammanhang.

Målet för promenaden var en lägenhetsvisning. En trerummare med uteplats hägrade. Mycket bättre med fler rum än den lägenhet som Kakan bor i nu och som inte har någon uteplats heller. Kakan är dock lite orolig för att flytta utanför tullarna.

När vi skulle hemåt var vi rätt möra så vi bestämde oss for att ta ett transportmedel. Det började med buss. Det var allra första gången jag åkte en sådan. Men det var plättlätt. Jag provade att stå, sitta och ligga. Det bästa var nog att ligga tycker jag, stabilast så. Här är jag på min första busstur.

Mina sheltieflickvänner

2011-02-06T19:17:00.002+01:00

Kakan har ensam dragit iväg och hälsat på mina sheltieflickvänner. Senast jag var där gick vi en massa viltspår tillsammans. Då fanns det en liten valptjej där som fick plats i en liten degbunke, se bilder från mitt tidigare besök. Den tjejen heter nu Lycka och bor kvar på kenneln eftersom ser så lovande ut. Såhär stor är hon nu.

Lycka var en riktig liten tuffing, hon älskade att jaga och kampa med sin lilla mjukismus. Hon kan få jaga mig också om jag bra lyckas ta mig dit igen.

Här är Lyckas fina mamma Sally. Hon hade väl inte riktigt fått tillbaka sin päls ännu men snygg är hon. Kakans favorit för att hon är så otroligt framåt och arbetsvillig, en hund med mycket driv.

Fina Bella gick omkring och såg bestämd ut med svällande mage. Om ett par veckor kommer det en hel hög bebisar har hon låtit meddela. Följ utvecklingen här hos Sagalyckans kennel.

Vira fick träffa ridgebacken Hazzla som också var med vid besöket. Hazzla gjorde sitt bästa för att muntra upp Vira som kände sig lite nedstämd eftersom husse var borta på jobb. Skulle nog kunna tänka mig att ta mig en lekomgång med unga fröken Hazzla.

Efter en inte alltför ansträngande promenad tyckte alla mattar att de måste unna sig lite gott fika. J hade bullat upp med tjusiga hembakta småkakor och helt hemgjorda riktiga semlor. Mums!

Visning

2011-01-23T20:16:00.004+01:00

Hälsade på i Stockholm idag och åkte på en lägenhetsvisning. Tog Tvärbanan dit. Här väntar jag på perrongen.

Lägenheten var inte alls rolig, ganska sliten och med dåligt läge. De höll på att bygga ut Tvärbanan precis nära uteplatsen och så flög planen precis över huset hela tiden. Uteplatsen såg såhär liten och tråkig ut så det passade inte alls Kakan.

Tog Tvärbanan hem igen och tröståt lite kycklingfiléer.

Shoppat

2011-01-23T19:52:00.003+01:00

En av mina vita stora trampdynor har börjat flaga. Nu går jag omkring med en strumpa inomhus för att jag inte ska slicka bort allt skumt kladd som mattarna smörjer in den med. Brukar försöka se såhär beklämd ut men det hjälper inte jag måste ha strumpan i alla fall. Enda strösten är väl att den matchar bloggen riktigt bra.

Har shoppat en sko som ska skydda min dyna när jag är ute och går. Det går rätt bra, men den har en tendens att glida lite efter ett tag och så blir det ganska halt.

När vi köpte skon hittade vi en regnoverall på halva reapriset som vi slog till på också. Den ska jag ha när jag är nyduschad och ska på utställning till exempel. Tänk att man kan få köpa en sån för bara 32 kronor, det är ju typ ingenting nästan.

Felkonstruerad bur gav bonusgrejer

2011-01-20T21:51:00.002+01:00

Kakan köpte en hundbur på Stora Stockholm. Tyvärr var den felkonstruerad upptäckte hon när hon kom hem. Utan kvitto och utan att komma ihåg vad företaget hette…. Men det fanns listor i katalogen på företagen så hon mailade några troliga och en svarade och det stämde. Det hade varit felkonstruerade burar tidigare också. Kakan hittade en man som kunde såga av metallstängerna som var för långa så nu funkar det att sätta upp buren i alla fall. Här ser ni mig när jag provar buren. Tänkte att om jag sitter i den som en handväska kanske jag får åka gratis på bussen?

Eftersom det kostade på att få ordning på en trasig på så kollade Kakan på deras hemsida och hittade tre saker hon ville ha och så frågade hon om hon kunde få dem som kompensation. Hon fick allt hon ville ha och nu har de tre sakerna kommit på posten. Jättetrevligt, såna företag gillar vi!

I och ur spår

2011-01-20T21:03:00.002+01:00

Vi har oändliga mängder med snö hemma hos oss och det älskar jag. På golfbanan finns det ett skidspår som jag kan springa i för annars ”bottnar” jag inte om jag hamnar utanför. Kolla in mig när jag springer och har roligt.

Ibland händer det ändå att jag ramlar ner från skidspåret eller så får jag sån galenfnatt att jag kastar mig utanför. Här ser ni mig när jag försöker ta mig tillbaka upp på skidspåret igen.

När man rusan och hoppat och haft roligt är det skönt att bara stå och njuta en stund.

Parkerad

2011-01-13T20:10:00.001+01:00

Spenderade lördagen med att åka runt till lite olika affärer. Stannade ett tag vid IKEA för att stärka oss med deras goda och billiga korvar. Här provar jag deras P-plats för hundar. Det var helt okej att sitta där tycker jag men mattarna sa att jag absolut inte fick sitta där ensam för det kanske kunde komma någon oärlig typ och ta mig. Istället kilade jag med in i entréhallen som jag brukar och så satt vi där och smaskade på våra korvar alltmedan jag fick beundrande kommentarer från de förbipasserande massorna.

En annan favoritaffär är Granngården. De hade flyttat till nya fina lokaler och där hade de fixat någon typ av godisautomater som jag gick och kikade och luktade på. Jag kände mig så mätt efter korvlunchen att jag inte frestades att köpa nåt ätbart här. Det blev istället ett retrieverkoppel som verkade vara smidigt att använda som inköptes.

Julbesök hos ESSingarna

2011-01-13T19:47:00.002+01:00

På jullovet var Kakan och hälsade på mina kompisar Almi och Erk. Det blev både inomhus- och utomhusaktiviteter. Varje morgon inleds med frukost bestående av knäckebröd. Båda vovarna ha öronen uppsatta med hjälp av påsklämmor för att inte kladda ner dem.

Utomhus var det ganska kämpigt att ta sig fram i snömassorna. Men de kämpar på bra tycker jag.

De fick jobba en del med att apportera bollar och fåglar. Här är några bilder som visar Erks entusiasm inför uppgiften att apportera just fågel.

Inomhus fick de öppna julklapparna från mig. Erk visar hur snabbt han kan sätta sig för att få sin godis.

Ett helt rör med goda kakor fanns det i ett av paketen.

Almi påpekar för sin matte att det faktiskt var hon som fick en julklapp och att det därför borde få vara hon själv och ingen annan som bestämmer hur mycket av den hon vill äta upp på en och samma gång.

Gott Nytt År - 2011

2011-01-03T19:18:00.002+01:00

Har haft en lång skön julledighet med massor av lek och mycket snö. Fick besök av mattes barnbarn. Vi klädde ut oss till tomtar alla tre, visst blev vi väl tjusiga?

Kakan har satt igång sin nya kamera. Såhär fina bilder kan man ta med den. Fast det viktigaste måste väl ändå vara att själva modellen är sådär lite extra snygg… som jag till exempel!

Kammade hem en rätt bra julklappsskörd. Förutom lite smaskiga godsaker blev det en bitstock, en apportbock och en burk med torkat blod. Blodet ser Kakan fram emot att börja använda och därmed slippa ha massa flaskor med färskt blod i frysen som kladdar och tar plats. Hoppas vintern inte blir evighetslång för jag längtar tills vi kan börja spåra igen.

God Jul 2010

2010-12-21T09:33:00.000+01:00

En riktigt God Jul önskar jag och mattarna!

Sky BIR på Stockholm Hundmässa 2010

2010-12-20T20:40:00.006+01:00

I söndags var Kakan och en hel massa av mina släktingar på Stockholm Hundmässa i Älvsjö. Det var hela 52 långhår anmälda till att dömas av Sandra Wigglesworth, England. Kakan åkte med Skys matte och gick tacksamt in gratis på Skys biljett, då blev det lite extra pengar till att shoppa för. På shoppingrundan mötte hon dessa två tomtenissar.

Först ut från vårt gäng var mina halvbrorsor (samma pappa) Ferry (Fancymore Ain’t Nobody’s Business) och Lincoln (Fancymore Thief of Heart). De gick inte vidare men domaren gillade dem mycket och de fick fina kritiker. Lincolns var verkligen cert-kritik, det enda som var negativt var att han för dagen hade hög svans och det var det som stjälpte honom. Hans kritik börjar såhär ”Standing this dog looks magnificent. He took my eye when he entered the ring!” Det var sex juniorkillar och bara en av dem gick vidare så hon var extra hård mot de unga gossarna.

Här ligger Ferry i sin bur bakom min helsyster Tilly (Korad Fancymore Surprising Sunshine) som också tagit sig ända ner till Stockholm.

Varken Tilly eller Signe (Fancymore Guardian Angel) gick vidare.

Av flickorna så gick däremot min unga halvsyster (Lincoln o Ferrys syster) Charlotte (Fancymore Love Explosion) vidare och blev tvåa i sin klass.

Det fick bli de stora grabbarna i gänget som fick hålla fanan högt. Min pappa Jaeger (Danfrebek Dazed With Lust) står här med Kakan och väntar på sin tur. Kakan har en skotskrutig kjol för att passa ihop med oss Skotskättade collies. Men helst skulle hon vilja ha ett par röda skotskrutiga byxor, så om någon har tips på var sådana finns så hör gärna av er!

Här står pappa och får syn på några extra läckra damer! Det är väl fördelen med utställningar att man kan knyta intressanta kontakter.

Kakans nattgäst Sky (KORAD SE UCH Danfrebek Design De Luxe) gick och knep hem bästa hane med Cacib och kvalificerade sig till Crufts, och pappa Jaeger blev andra bästa hane med Reserv-Cacib.

Uppfödargruppen bestod av Sam (Fancymore Golden Highscore) som även blev fjärde bästa hanhund, Signe, Lincoln och Charlotte. Denna klass vann detta gäng.

Sky gick och tog hem BIR-titeln och var alltså dagens vackraste collie. Och är man så vacker då får man springa i stora finalringen inför fulla läktare, champagenflaskor, rosetter och hög musik. Här springer Sky in med sin matte.

Han var jätteduktig och visade sin allra bästa sida i stora ringen men det räckte inte ända fram ändå när han tävlade mot så många andra raser.

Är man rasens snyggaste så får man bli fotograferad. Här är bilden på Sky som jag lånat från SKK:s Flickr.

Gosvoven sover i sängen

2010-12-20T16:05:00.003+01:00

Medan jag och matte var på fest och sov över där i Sigtuna hade Kakan en annan långhårig kille som nattgäst i sin lägenhet. Det var ingen mindre än Danfrebek Design De Luxe, även kallad Sky, som sov över. Han hade fattat tycke för Kakans blå gitarr och lyssnat länge på ljudet från den. Håller med om att den är spännande.

Sky sov över för att bo nära Stockholm Hundmässa som skulle vara dagen efter. Han hade tre andra killkompisar som skulle bo i samma hotellrum med tre människor så det skulle bli så trångt om han också skulle bo där så han bodde hos Kakan istället. Han tyckte det var lite knepigt att hitta en bra sovplats men framåt småtimmarna kom han och Kakan på att det allra bästa var om han låg längs med Kakan i sängen och hon höll om honom, då slocknade han direkt och de sov i flera timmar. Visst ser han väl ut att gilla sängen va?

Kakan säger att han var en av de absolut gosigaste hundarna hon har träffat. Han ville sitta i knät och kramas och gosa precis hela tiden. En riktig nallevove.

UppfödarCert

2010-12-15T21:18:00.001+01:00

Det här fina diplomet fick Kakan när hon gått alla sex kurserna i SKK:s Hunduppfödarutbildning. Hon var väldigt stolt över sitt första alldeles egna cert. Själv har jag två cert, hittills…

Sista kursen - Beteende

2010-12-15T21:15:00.002+01:00

Kakan har nu gått den sista kursen på SKK:s Hunduppfödarutbildning. Intressant bok av Lars Fält. Kakan tog kontakt med honom efteråt för hon ville läsa mer om sambandet mellan valptest/beskrivning (MV) och samma hundars MH senare i livet. Visar sig att det inte finns något mer skrivet om detta än det som står i denna bok. Däremot håller Lars just nu på med ett nytt projekt inom SLU som fått pengar av SBK för att titta på just detta. Ser verkligen fram emot de resultaten.

Julkort till MIG

2010-12-14T18:38:00.001+01:00

Nu börjar det komma julkort hem till oss. Mitt favoritkort är det från min kompis Oscar. Titta vad fint han har gjort och så mycket han har skrivit. Och tänk, det är bara till MIG!

Mediekändis

2010-12-12T20:25:00.003+01:00

Har kommit med i två fina tidningar på senaste tiden. Till att börja med fick jag en halvsida i senaste Colliebladet. Det handlar om mitt deltagande i Collie-SM 2010.

Den andra tidningen jag kom med i är Hundens Värld nr.9. Var med i en fototävling med actionbilder och mitt foto kom med.

Årets julkort 2010

2010-12-09T21:14:00.002+01:00

Nu har jag, med lite hjälp från Kakan, lyckats knåpa ihop mina julkort för i år. Har sett till att vara med på alla själv, en del har till och med fått extra bilder inuti så att man kan njuta ordentligt av fantastiskt vackra mig.

Här är några utsidor.

Utsidor igen, men ett med matte och mig tillsammans också.

Såhär ser en del av dem ut inuti.

Och så ett där man ser både utsida och insida.

De håliga stjärnorna är gjorda med den för julkortsfixet inköpta Martha Stewart stansen Stars.

Mönstrat papper kommer bl a från Inkido och Bo Bunny Noel collection. Texten God Jul är embossad med clearpulver eller med Inkidos röda glitterpulver. De små diamantblommorna i silver eller rött kommer från PanduroHobby.
En embossingfön är bra att ha när man ska värma sitt embossingpulver.

Högsta betyg i utställningsuppförande

2010-11-25T20:39:00.005+01:00

I helgen var jag och fyra av mina flickvänner på inofficiell utställning i Eskilstuna för att träna. Några av oss var inte så vana vid utställning så det skulle övas. För min del så var det Kakan som skulle övas i att inte bli så fruktansvärt nervös när hon ställer ut mig. Det hela ägde rum i tottohallen på Sundbyholms travbana. Därför hade jag stassat upp mig på bästa travhästmanér med täcke och transportskydd på benen. Väldigt praktiskt var det att Kakan hade klippt av tårna på sina strumpor och satt dem på mina framben för att skydda fanorna från att få massa sand och snöslask i sig.

Själva utställningshallen lämnade en del övrigt att önska om man säger så. Vi var 500 hundar på en sanslöst liten yta. Man kunde knappt röra sig. Jag blev trampad på och knuffad och nosad på en hel massa. Detta resulterade i att jag spydde som en räka på natten efter att antagligen ha blivit smittad av någon elak bacill. Inga mer inomhusutställningar för min del inte. Kakan höll sig i skinnet och lyckades att inte stressa upp sig alls och jag betedde mig exemplariskt. Jag var tyst hela tiden och jag stog precis som man skulle alldeles stilla i ringen och höll inte på och skulle kika på mina medtävlande alls. Jag stog och tittade Kakan stint i ögonen hela tiden när vi väntade i ringen på vår tur. Och framme vid domaren ställde jag upp så fint och hade öronen framåt och tittade mot domaren när Kakan viskade till mig. Vår bäst utställning någonsin rent uppförandemässigt från bådas sida skulle jag nog säga. Nu gäller det för oss båda att kunna förbli detta coola synkade ekipage även i officiella sammanhang.

Efter mitt vänstervarvande var det dags att fixa till och göra mina sheltietjejer Saga och Bella färdiga. Här var det Bella som skulle testas i utställningsringen, eftersom hon inte bott så länge hos J ville ju J testa henne i inofficiella sammanhang innan hon gav sig ut på de stora utställningarna. Saga var med som moraliskt stöd och även för att Kakan skulle få en till chans att öva sig i att ställa ut hund utan att bli stressad. Här är det Saga som står på trimbordet och gör sig redo.

Ringarna var små så värst mycket till springa blev det inte för oss större raser. Dessutom hade de av någon outgrundlig anledning tejpat fast stora gröna pressenningar inuti varje ring. Jag och mina tjejer sprang obehindrat på dessa prasselgrejer men vissa hunder lade sig ner och andra halkade och ramlade de stackarna. Här visar Kakan Saga och J visar Bella. Ingen nervös Kakan eftersom Saga är en drömhund att ställa, gör allting rätt helt själv och är hundra procent fokuserad hela tiden.

Till slut var det då äntligen fina Hazzlas tur att komma ut ur buren och få sträcka ut i ringen. Hon var verkligen duktig trots sin ringa ålder. Hon fick sitt HP men blev slagen på målsnöret av den betydligt äldre tiken. Men det var ju som sagt själva utställandet och miljön här vi skulle träna och i detta ligger Hazzla, liksom jag själv denna dag, helt klart på CERT-nivå.

Hazzlas sambo Tindra besteg utställningsbordet i en av de minsta ringarna som ett par hundögon skådat. Hon visade sig från sin allra bästa sida och hade upp svansen så vackert precis som man skulle.

Summa summarum var att vi alla får högsta betyg i utställningsuppförande. Både hundar och mattar. Vi tränade och vi lärde, eller ska jag säga att vi redan kunde!

Kursat i genetik

2010-11-23T17:05:00.002+01:00

Nu har Kakan gått den näst sista kursen på SKK:s Hunduppfödarutbildning. Den här kursen hette Genetik. Det är superintressant tycker Kakan.

Apropå genetik så väntar vi nu med spänning på reslutatet från projektet Mentalt sund collie. Det är ett samarbete mellan Collieklubben, Brukshundklubben, Svenska Kennelklubben och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Julbadad

2010-11-12T19:52:00.001+01:00

Nu har jag blivit totalt inschamponerad och gnuggad och spolad för att vara snygg när tomten kommer. Kan väl hända att de vita områdena hinner få sig en extra schamponering före julafton. När jag är nytvättad brukar jag rusa runt som en galning och skaka mig emellanåt för att bli torr. Ett bra sätt är att leka sig torr. Man kan t.ex. ta en mjuk leksakscollie och slänga omkring med den och även tvinga sina mattar att kampa med den.

Brudar och skankar

2010-11-07T18:54:00.009+01:00

Åh herregud vad trött jag är, men ack så lycklig! Har haft en superhärlig helg full med vackra flickor. Tog med mig mattarna till Kakans kompis Jenny för att viltspåra. Jag hade med mig en ynka rådjursskank medan sheltietjejerna hade de här bjässarna. Riktiga nyskjutna älgklövar som hette duga.

Först så begav vi oss ut i skogen i sällskap av Vira och Saga för att lägga alla fyra spåren. Vi ville vara tidigt ute för att Kakan hade fått för sig att mitt spår skulle ligga fyra timmar eftersom det var så länge sedan jag tränade på ett så långt spår. När spåren lades fick vi sitta fint och vänta. Här är det Vira och Saga som är sitter som ljus och väntar på det spännande som ska hända. Måste säga att vi alla gick med hängande huvuden på hemvägen från spårläggningen. Det blir precis samma sak varje gång, man glömmer bort att man inte kan gå spåret direkt utan att man ska hem emellan medan man väntar på att det ligger och mognar till sig.

Väl hemma i huset igen fick jag till min stora glädje kuta runt på tomten med alla fyra tjejerna. Även Bella och Sally kom ut och var med nämligen. Sally berättade att hon hade två fantastiska valpar där inne, endast två veckor gamla. Jag fick inte komma in och kolla på dem men jag luktade ganska mycket på Sally för hon luktade mycket speciellt och intressant. Kakan och matte smög sig i alla fall in till valparna och tog de här bilderna mitt under vägningen så att jag skulle få nåt att kika på. Tjejen är den sobla och killen är den trefärgade. Killen kan vara till salu om du tror att du skulle kunna passa att ta hand om en sheltie vars föräldrar är mentalt sunda, alerta, arbetsvilliga, sociala och exteriört excellenta. Pappa Pelle är svensk utställningschampion och mamma Sally är utställd två gånger, båda gångerna med CK. Mer information om bebisarna hittar ni på Sagalyckans kennel.

Medan jag låg och vilade upp mig och frös i bilen satt mattarna inne i värmen och käkade och vräkte i sig världens lyxigaste äppelpaj med vaniljsås. Både mattarna och jag uppskattade verkligen den stora gästvänligheten på Sagalyckans kennel. Så blev det då till slut dags att traska tillbaka till spårskogen. Jag höll på att bli galen och trodde aldrig jag skulle få gå mitt spår för en efter en så fick tjejerna gå sina spår och de kom tillbaka stolta som tuppar med sina megastora älgklövar som de hittat i spårsluten.
Först ut var Vira som hittade sin skank enkelt och bra. Kakan missade att fota henne tydligen. Sedan var det Sagas tur. Saga hade världens talang. Där gick det raka spåret utan någon som helst hjälp. Kan bli anlagsprov snart för den tjejen, där behövs det inte tränas speciellt mycket inte. Galet stolt över sin skank var hon också och fick ligga och gnaga på den ett bra tag. Man kan bli lite risig i magen av all den feta märgen så hela jättestora älgklöven fick hon inte sätta i sig. Dessutom kan det vara bra att spara lite så matten kan lägga några fler spår med den så man får lite kul.

Bella var sist ut av tjejerna. Hon var väldigt intresserad men hade aldrig tidigare jobbat då hon bott på en stor kennel tidigare så hon var lite osäker på hur man gjorde i början. Men även Bella tog sig i mål genom vinklar och allt och hittade en bamsig älgklöv. Tjejerna fick spår med flera vinklar och det är inte alltid lätt när man gör det för första gången att få ett sånt spår, dessutom hade ju deras spår legat nästan lika länge som mitt och egentligen borde de väl ha fått lite snällare tider första gånen, så de hade talang alla tre - superkul. Stoltast av oss alla tror jag faktiskt att Bella var, hon hade riktg pondus när hon kom tillbaka med sitt fynd.

Sist ut var alltså jag. Kakan hade lagt ett riktigt lång och knöligt spår åt mig med många vinklar. Jag tuffade på i rask takt och släpade som vanligt Kakan bakom mig. Allting gick klockrent och jag överöstes med bitar av kycklingfilé när jag hittade skanken. Ett spår på fyra timmar var alltså en piece of cake för mig. Ge mig nåt mer utmanande nästa gång tack!