söndag 10 maj 2009

En mycket nosgrann kille

Eftersom det var så oerhört länge sedan jag gick mitt senaste (första) viltspår gjorde Kakan ett kort och lätt till mig även denna gång. Jag hade min nya sele på mig och kände mig väldigt uppspelt och nyfiken. Hon hade lagt det över lingonris vilket gjorde det lätt för mig. Jag klarade det galant, är en mycket nosgrann kille. Kom snabbt fram till målet där min matskål stod och väntade med ett gäng köttbullar. Lite besviken blev jag väl över att det inte var skanken jag hittade där. Den hade Kakan bestämt sig för att jag inte får hantera förrän hon och jag varit hos min PT och haft en ”skanklektion”.

Här är jag med förklädnad för att inte skrämma bort rådjuren.


På vägen hem såg vi flera skyltar om att det skulle finnas viltspår i MIN skog! Tydligen var det ett gäng som varit och lagt spår precis innan vi kom för de kom tillbaka 24-timmar senare för att gå dem. Som tur var fanns spåren långt ifrån där jag brukar traska till vardags.

Mycket blod blir det…

2 kommentarer:

Elisabeth sa...

Hej!

Tack för raderna i min gästbok. Här mår de små halvsyskonen bara bra de växer så det kanakar, nya foton fins på hemsidan.
www.beyonds.net

Hälsningar
Eisabeth

PrinsESSan sa...

Åhhh visst är det underbart att gå spår. Det är helt klart en av mina favvo sysselsättningar. Matte kommer att hjälpa dig och Kakan med skanken.

Kramar från PrinsESSan Almi